SPECIAL ORGANISATION
Verktyg krävs för förståelse
FÖRESKRIFTERNA. De som använder sig av osa-föreskrifterna är nöjda med dem. Men i synnerhet arbetsbelastning och kränkande särbehandling är problematiska, visar en utvärdering. Nu jobbar Arbetsmiljöverket med att ta fram konkreta verktyg och stöd.
Annons
Föreskrifterna om organisatorisk och social
arbetsmiljö har lyft de psykosociala frågorna på agendan, och det har blivit
allt vanligare att arbeta med frågorna på arbetsplatserna. Fokuset har skiftat
från individ till organisation.
Det framkommer i Arbetsmiljöverkets omfattande utvärdering av hur osa-föreskrifterna fungerar. Den blev klar i slutet av 2023.
- De flesta som använder föreskrifterna har sagt att de är ganska nöjda med dem och att de är användbara, säger Ulrich Stoetzer. Han är sakkunnig i organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor på Arbetsmiljöverket, och var med i utvärderingen.
Till exempel skyddsombud, fackförbund, arbetsgivarorganisationer och företagshälsan som använder osa-föreskrifterna ser det som positivt att de är generella och passar många verksamheter. Men de pekade samtidigt på utmaningarna med att omvandla reglerna till praktik.
- Det kan vara svårt att adressera dem på en specifik arbetsplats. Att de är generella och organisatoriska är bra som helhet, men de tar också tid att lösa på varje arbetsplats, konstaterar Ulrich Stoetzer.
Framförallt två paragrafer visade sig vara besvärliga för dem som använder sig av föreskrifterna, nämligen arbetsbelastning och kränkande särbehandling.
Arbetsbelastning handlar om balansen mellan krav och resurser. Ulrich Stoetzer förklarar att det kan vara svårbedömt när resurserna är tillräckliga.
- Det kan finnas olika syn på hur arbetet ska utföras och vad som är det viktiga. Det kan ju gå att utföra jobbet, men på bekostnad av risk för hälsa.
Inom kvinnodominerande branscher är man bra på att riskbedöma men man kommer inte till åtgärder.
En förklaring som Ulrich Stoetzer ser är att hälsoperspektivet vägs mot andra intressen som produktivitet eller kvalitet. Det skulle också kunna förklara en annan tendens som de såg i utvärderingen:
- Inom kvinnodominerande branscher är man bra på att riskbedöma men man kommer inte till åtgärder. Då kommer man inte heller åt problemen.
Enligt honom är det pågående jobb att ta fram verktyg och mätmetoder för att undersöka arbetsbelastning, och för det behövs hjälp från forskning. Det skulle bidra till användbarheten. Han drar historiska paralleller till ergonomi där det också tog tid för att hitta fungerande mätmetoder och stöd, men som idag fungerar bra.
Paragrafen om kränkande särbehandling har fokus främst på det förebyggande arbetet, medan det som efterfrågas är verktyg för att hantera och reda ut.
- När det väl uppstår kränkande särbehandling på arbetsplatsen är det svårt att hantera situationen utifrån våra föreskrifter, och det är vi medvetna om, säger Ulrich Stoetzer.
Kränkande särbehandling tangerar dessutom andra lagar om diskriminering
På basis av utvärderingen har Arbetsmiljöverket nu gått vidare i sitt arbete med föreskrifterna för att göra det lättare att använda dem på arbetsplatserna.
- Föreskrifterna kommer inte att ändras, men nu tittar vi på vad vi kan göra för att stödja och hjälpa till med svårigheter och frågetecken som uppkommit, säger Ulrich Stoetzer.
Till hösten hoppas Arbetsmiljöverket ha en klar bild över vad myndigheten kan stötta med.
