SPECIAL ORGANISATION
Malgomajskolan har koll på osa-kollen
FÖREDÖME. Många arbetsplatser tampas med att göra verklighet av föreskriften om psykosocial arbetsmiljö. Men inte på tre gymnasieskolor i inlandet. Där har skyddsombud och chefer tillsammans med personalen lyckats med att göra föreskriften till sin.
Annons
Sportlovet
står snart inför dörren för anställda och elever med en efterlängtad paus i
vardagen på de tre gymnasieskolorna i Storuman, Vilhelmina och Tärnaby i
Västerbotten.
Här jobbar chefer, skyddsombud och anställda med att omvandla föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö till verklighet i skolorna med sammanlagt runt 90 anställda. I korthet går osa-föreskriften ut på att arbetsgivaren ska skapa en bra arbetsmiljö, förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning och motverka kränkande särbehandling.
Matilda Moritz är huvudskyddsombud sedan 5 år och har varit skyddsombud i mer än 12 år. Hon beskriver arbetsmiljön som bra, men understryker att arbetsmiljöarbetet pågår hela tiden.
‒ Så klart finns det saker vi måste ta tag i, men när man gör det blir det mindre och mindre, säger hon. Hösten 2022 fick de tre gymnasierna i två kommuner en ny huvudman, Södra Lapplands gymnasieförbund.
‒ I grunden fanns redan det systematiserade arbetsmiljöarbetet som vi kunde bygga vidare på. Vi har bra samverkan med facket, säger Eva Flodin, chef för Södra Lapplands gymnasieförbund.
Osa-kollen är viktig för att ta tempen på vad vi gör.
Ett samverkansavtal, en arbetsmiljöpolicy och målbeskrivningar föll på plats under förra läsåret. Precis som för andra organisationer inom offentlig sektor, handlar en stor del av arbetet om den psykosociala arbetsmiljön.
‒ Osa-kollen är viktig för att ta tempen på vad vi gör, konstaterar förbundschef Eva Flodin.
Osa-kollen är ett konkret verktyg som Sunt arbetsliv tagit fram för att underlätta för organisationer att jobba med den psykosociala arbetsmiljön.
‒ 70 till 80 procent av min förtroendetid jobbar jag med osa-frågor, säger huvudskyddsombud Matilda Moritz.
I skolornas samverkansavtal finns en punkt om årlig uppföljning av arbetsmiljöarbetet, som de också går igenom med skoldirektionen.
Skräckhistorierna om överbelastade lärare med för stora elevgrupper och skolor med osund arbetsbelastning är många. Men så är det inte för gymnasieskolorna i södra Lappland. Här är gruppstorleken mellan 16 och som mest 25 elever.
För att kartlägga hur personalen mår på jobbet använder skolorna sig av en arbetsmiljöenkät, och huvudskyddsombudet får också indikationer på hur personalen mår genom de lokala skyddsombuden på skolorna. Resultatet i den senaste arbetsmiljöenkäten var bra, men det fanns förbättringspotential inom ett område: Återhämtning. Vi ska återkomma till det till lite senare.
Arbetsbelastning är ett av de områden som osa-föreskriften täcker in, och den spänning som finns mellan krav och resurser på att utföra uppdraget.
För att hålla arbetsbördan i schack på gymnasierna, har en viktig del har varit att involvera fackliga ombud i tjänsteplaneringen och schemaläggningen.
‒ Tillsammans med rektorerna spaltar vi upp vad vi behöver och vad arbetsgivaren behöver, och sedan tittar vi på hur vi ska lösa det, säger Matilda Moritz.
Det kan handla om behov av lärare, ställtid, lokaler, gruppstorlekar eller den färdtid som behövs mellan skolbyggnaderna. Dessutom erbjuder skolan fjärrundervisning som är ett helt nytt sätt för skolorna att undervisa på och som har andra behov.
‒ Får man ordning på tjänsteplaneringen så får man minskad arbetsbelastning och mer tydlighet kring vad som gäller, säger Matilda Moritz.
I arbetsmiljöenkäten visade det sig att återhämtning, som går hand i hand med arbetsbelastning och arbetstid, kunde bli bättre. Under det kommande året ska de tre gymnasierna jobba kring just det här temat.
‒ Det räcker inte med en paus bara när det lov, konstaterar Matilda Moritz, på tal om sportlovet.
Återhämtning behövs också under arbetsdagen, och det är inte ovanligt det slarvas med just pauserna på jobbet på arbetsplatser runtom i landet. Tillsammans med facket satte sig rektorerna och förbundschefen ner för att se vad som kunde göras.
Vi såg ett behov att ta fram rutiner för hur man ska gå till väga om man upplever att man blivit kränkt.
För att få till stunder av paus under arbetsdagen, var utgångspunkten att alla i personalen skulle ha möjlighet att ha en paus på förmiddagen och eftermiddagen. Det blev möjligt genom att sätta in pausen i schemat för den som vill. Skolorna kommer också att ordna till exempel tematräffar kring ämnet. Matilda Moritz understryker vikten av att informera anställda om vad som gäller:
‒ Alla har inte riktigt koll på att man har rätt till paus.
Ett annat område som cheferna och skyddsombuden arbetat med är kränkande särbehandling. I Arbetsmiljöverkets föreskrift ligger fokus på det förebyggande arbetet, men gymnasierna tog det steget vidare.
‒ Vi såg ett behov att ta fram rutiner för hur man ska gå till väga om man upplever att man blivit kränkt, säger Matilda Moritz.
Även om kränkande särbehandling och mobbning kan handla om relationer mellan människor, uppmanar hon att lyfta blicken till den organisatoriska arbetsmiljön. Otydlighet i organisationen och i målbilden kan orsaka slitningar, vilket i sin tur kan leda till kränkningar.
‒ Organisationen ska vara så tydlig som möjligt, säger hon.
Många arbetsplatser tampas med att omvandla föreskriften till praktik, men varken Matilda Moritz eller Eva Flodin upplever föreskriften som svår i sig.
‒ Lagen, hur den tillämpas och omsätts i praktiken, fungerar på samma sätt för osa-föreskriften som för andra lagar som styr skolverksamheten, säger Eva Flodin.
För att jobba med den psykosociala arbetsmiljön, använder sig skolorna av Sunt arbetslivs material, som osa-kollen, och Prevents material.
‒ Som en liten organisation viktigt att det finns ett bra kunskapsmaterial och underlag.
Liksom andra arbetsplatser inom offentlig sektor, tampas gymnasieförbundet med ekonomin som inverkar på arbetsbelastningen.
I år är första året som gymnasieförbundet har en egen budget.
‒ Vi har jobbat med att öka dialogen mellan rektorer och skoldirektionen, och försöker tillgängliggöra information. Vi vill öka förståelsen för samspelet mellan politisk styrning och skolans styrdokument, och utjämna utmaningar i den kontexten, säger Eva Flodin.
Vi är alla insatta i olika lagar och därför är samarbete viktigt.
Också Arbetsmiljöverket har de senaste satsat åren på en kombinerad informations- och tillsynsinsats för politikerstyrda organisationer, som kommuner och regioner, om deras arbetsmiljöansvar. När Arbetsmiljöverkets turné nådde Vilhelmina var Matilda Moritz med på mötet. Och hon minns tydligt hur en politiker utbrast att ”vi ska bara ansvara för ekonomin” samtidigt som arbetsmiljöansvaret föll i skymundan.
‒ Frågar du en politiker är kommunallagen viktigast, frågar du en rektor är det skollagen och frågar du mig, i min roll som skyddsombud, är det arbetsmiljölagen. Vi är alla insatta i olika lagar och därför är samarbete viktigt, säger Matilda Moritz.
Hon har jobbat mycket med att politiker ska få information om de anställdas arbetsmiljö, men att de byts ut med fyra års mellanrum gör arbetet utmanande. Numera görs en risk- och konsekvensanalys för arbetsmiljön inför alla nedskärningsbeslut som kommunpolitikerna får ta del av. Så har det inte alltid varit. Tidigare hade man inte som rutin att politiker behövde se risk- och konsekvensanalyserna i budgetarbetet.
‒ Politiker har det yttersta arbetsmiljöansvaret och därför måste de få den informationen, för att de ska se följderna av sina beslut. Då får de en ärligare chans att fatta bra beslut, säger Matilda Moritz.
Enligt förbundschef Eva Flodin är en bra arbetsmiljö viktig på många plan, inte bara för att personalen ska trivas, må bra och stanna kvar länge.
‒ Vi utbildar unga människor. Det kräver en positiv miljö.
Läs mer:
