Sju av tio felar i offentlig sektor

Om Arbetsmiljöverket kunde sucka, skulle det antagligen göra det. Myndigheten har de senaste åren satsat på att granska vård, omsorg och skola för att komma till rätta med bristerna och problemen i arbetsmiljön. De handlar ofta om den psykosociala arbetsmiljön, som för hög arbetsbelastning och stress – problem som faller under föreskrifterna om social och organisatorisk arbetsmiljö.

Arbetsmiljöverket höll under 2019 informationsmöten för politiker i Sveriges alla kommuner och regioner och upplyste dem om arbetsmiljöansvaret. Efter det gjordes stickprovsinspektioner med fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet, och i synnerhet årlig uppföljning, som pågick fram till 2023.

- Vi ville att organisationerna själva skulle få syn på om de missat någon risk eller någon annan del i det systematiska arbetsmiljöarbetet som fallit mellan stolarna, säger Annika Schmidt som var projektledare för satsningen på Arbetsmiljöverket.

Resultaten återkopplades sedan till politikerna.

AV hade sett att det trillade in många anmälningar från skyddsombud inom den offentliga sektorn. Istället för att hantera dem som enskilda ärenden, ville myndigheten ta ett helhetsgrepp om dem. Mer än var tredje 6:6a-anmälan som kommer till Arbetsmiljöverket är kopplad till osa-föreskriften, och merparten av anmälningarna kommer från skyddsombud inom offentlig sektor.

Inspektionerna visade att det på nio av tio arbetsplatser brast i den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet: riskbedömningar, handlingsplaner och åtgärder.

- Det är en relativt hög andel med tanke på att det är frågan om stora arbetsgivare som inom organisationen har kunskap om systematiskt arbetsmiljöarbete, konstaterar Arbetsmiljöverkets Annika Schmidt.

- Osa-föreskriften är en central del av arbetsmiljöarbetet inom kommuner och regioner med människonära yrken. Vi ser i statistiken för vår sektor att medarbetare upplever hög arbetsbelastning, konstaterar Gunnar Sandqvist som är utredare med inriktning på arbetsmiljöfrågor vid Sveriges kommuner och regioner, SKR.

För stor arbetsbelastning är också den vanligaste orsaken till hälsobesvär av arbetet, visade den stora arbetsmiljöundersökningen som Arbetsmiljöverket gör vart annat år. Resultaten för 2022 presenterades i juni 2023. Föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete hänger tätt ihop med osa-föreskriften.

- I början, när föreskriften var ny, trodde man att osa:n levde sitt eget liv, fastän den är underordnad logiken i föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, konstaterar Gunnar Sandqvist.

Efter att Arbetsmiljöverket påpekat bristerna och ställt krav på kommuner och myndigheter, var det 12 procent av kommunerna som inte åtgärdade dem i tid och myndigheten gav dem föreläggande.

Hur ser du på siffran, Gunnar Sandqvist på SKR?

- Jag vågar inte kommentera siffran, men överlag finns en potential att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Går kravet vidare till föreläggande får man ta det på ett större allvar.

AV:s satsning på att informera och inspektera politikerstyrda organisationer beskriver han som generellt bra och lyckad.

- Kommuner och regioner är stora organisationer och arbetsmiljöarbetet måste genomsyra hela organisationen, konstaterar han.

Han betonar att det också är viktigt att förtroendevalda politiker tar frågorna på allvar och ser sitt arbetsmiljöansvar.

- Politiker drivs av visioner, men de ser sig kanske inte alltid som arbetsgivarrepresentanter. Den dimensionen är inte alltid självklar, även om de bär ett viktigt ansvar som arbetsgivare, konstaterar han.

Också Arbetsmiljöverket betonar i sin rapport att det är politikerna i fullmäktige som ger de yttersta förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet i kommuner och regioner.

Efter att granskningen av politikerstyrda organisationer avslutades ifjol, inledde AV en inspektionsinsats med fokus på osa-föreskriften inom vården, först på akutsjukhus och inom förlossningsvården. För ungefär ett år sedan utvidgades den till primärvården.

- Det som slår oss är att skyddsombudsorganisationen och arbetsgivarna är otroligt samstämda. De ser samma problematik, var bristerna finns och de vill jobba tillsammans, säger Arbetsmiljöverkets Malin Cato som är projektledare för insatsen.

Också den här gången fick sju av tio arbetsställen krav på sig, medan runt fem procent av dem ledde till vitesföreläggande.

Med tanke på AV:s stora insats på att granska det systematiska arbetsmiljöarbetet åren innan, är Malin Cato fundersam kring den stora andel arbetsplatser igen fick krav på sig.

- Man kan reflektera över vad det beror på att det system man har för sitt arbetsmiljöarbete inte fungerar som det borde.

Hon konstaterar att branschen tappar kompetens när arbetsplatserna inte kommer till rätta med organisatoriska problem som alltför tuff arbetsbelastning.

När inspektörerna besökte avdelningarna på sjukhusen hittade de också fungerande exempel på organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete där personalomsättningen minskat. En nyckelfaktor verkade vara ledarskapet.

- Vi såg att arbetsplatser med chefer som har engagemang och kunskap i arbetsmiljöfrågor verkar ha en bättre arbetsmiljö, säger hon.

På SKR betonar Gunnar Sandqvist vikten av att ansvaret för arbetsmiljön genomsyrar hela organisationen, också politikerna.

- Det är olyckligt när det systematiska arbetsmiljöarbetet faller på första linjens chefer, och man inte engagerar sig från ledningshåll. Utmaningen är att man även från högsta ledningen tar arbetsmiljön på allvar.

Också Malin Cato på AV betonar politikernas ansvar:

- Det politiska styret ger riktning och sätter mandatet för verksamheten.