MÖTET

"Vi kan inte ha en vision som
tillåter svinn av människoliv"

"Många människor blir sjuka av att utsättas för en ohälsosam arbetsbelastning på sina arbetsplatser. Där kan OSA-föreskriften betyda mycket för att arbetsgivare ska kunna arbeta förebyggande."

ARBETSMILJÖVERKET. Ett par månader efter sitt tillträde är Lars Lööw mitt uppe i en rad förändringar och satsningar.
• 40 nyanställda inspektörer utbildas och är klara 2025.
• Strategin gås igenom för att utveckla samarbetet med andra aktörer. Klart 2025.
• Lars Lööw tror på ett nytt huvudavtal om arbetsmiljön.

Publicerad

Lars Lööw

Bakgrund: I arbetslivet en bakgrund som i huvudsak chef och ledare i såväl funktionsrättsrörelsen som i privat sektor men mest i statlig tjänst. "Arbetsmiljöverket är den fjärde myndigheten jag har förmånen att leda." Utbildning: Jurkand. Det bästa med gd-jobbet: Vara en del av att värna den statliga värdegrunden och att få jobba med duktiga, engagerade människor.
Om jag inte vore gd skulle jag vara: Förmodligen arbeta i idéburen sektor med frågor om mänskliga rättigheter. Familj: Sambo, tre egna vuxna barn och två vuxna extrabarn och ett barnbarn. Fritid: Gärna lite träning och vid tillfälle en sväng på golfbanan. Annars tar dvärgtaxen hel del av tiden.
Bästa tv-serien: Tycker fortfarande att inget har överträffat West Wing eller Vita Huset som den hette på svenska.

 

Många av hans företrädare kommer från fackförbund, som Bo Bylund och Kenth Pettersson eller från politiken, till exempel Helena Nilsson. Men Lars Lööw kommer, liksom Erna Zelmin från myndighetssverige. Något han är stolt över. - Det är roligt att leda myndigheter. Jag är stolt över att ha varit en del av myndighetssverige.

Kopplingar till arbetsmiljö har funnits i flera av Lööws ledande uppdrag. Till exempel när han var chef över dåvarande Handikappombudsmannen, eller jobbade som förbundsjurist i Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB).– - Jag har haft anledning att ägna mig åt arbetsmiljöfrågor för personer med funktionsnedsättning. Jag har i flera funktioner jobbat med frågor om att arbetsplatser ska fungera för människor oavsett förutsättningar.

Det senaste året har dödsolyckorna på arbetsplatser uppmärksammats mer än på länge. Förra året dog 63 människor på sitt jobb. Den svåra hissolyckan i Sundbyberg, där fem anställda miste livet väckte upprörda känslor, liksom kvävningsolyckan i Oxelösund där två människor fastnade i en dödsfälla i form av en container. De första sju månaderna i år har 23 människor omkommit i jobbet.

Arbetsmiljöverket har klargjort att nollvision ska råda för dödsolyckor i arbetslivet. Hur är det möjligt? Lars Lööws svar visar att han anser att det är det enda möjliga.

– Någon annan vision kan vi ju inte ha. Jag kan inte tänka mig att vi skulle kunna ha en vision som tillåter svinn när det gäller människoliv eller hälsa. Man får samtidigt komma ihåg att det är just en vision.

Han pekar också på att historiskt – över ett längre perspektiv - minskar dödsolyckorna kraftigt. Båda faktiskt och i relation till antalet anställda.

Men:

– I genomsnitt kommer 50 människor varje år inte hem från jobbet. Samtidigt förkortas livet för tusentals människor som utsatts för någon sorts exponering på jobbet, säger Lars Lööw som vill lyfta den minst lika svåra kampen mot psykisk ohälsa och stress i arbetet.

De psykologiska negativa effekterna av en dålig arbetsmiljö är en prioriterad – svår – nöt att knäcka för Arbetsmiljöverket. Som man brukar säga: Fler dör av jobbet än i jobbet. Hur ska då den kampen gå till? Generaldirektören trycker på värdet av OSA-föreskriften.

– Många människor blir sjuka av att utsättas för en ohälsosam arbetsbelastning på sina arbetsplatser. Där kan OSA-föreskriften betyda mycket för att arbetsgivare ska kunna arbeta förebyggande. Och det finns seriösa arbetsgivare som vill råda bot på det här problemet.

– Vi har haft en kommunikationsinsats, riktad direkt mot små och medelstora företag, säger Lars Lööw och tillägger att han inte ser några positiva tecken i utvecklingen.

– Det började redan före pandemin. Det är en utmaning på strukturell nivå för arbetsgivare, beslutsfattare och för oss att komma åt problemet

Återigen – hur?

- Bra fråga. Det behövs mer genomgripande och långsiktiga lösningar, inte minst inom kvinnodominerade verksamheter där problemen är stora. Det måste finnas en tydlig koppling mellan de beslut som fattas centralt och arbetsmiljön ute i verksamheten. Till exempel när det handlar om resurser, organisation, ledning och styrning. Fler behöver bidra, även vi har så klart också anledning att se över våra arbetssätt och tillsynsmetoder för att vi ska nå ännu bättre effekter.

– Hur blir vi effektivare och samtidigt flexibla och förändringsbenägna? Pandemin var ett exempel på hur viktigt det är att vi är just flexibla och agerar snabbt.

Finansieringen?

– På lång sikt är det en utmaning. Vi ser ett behov av tillskott av medel.

Samtidigt planeras en sammanslagning av Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak. Sammanslagningen ska ske med nuvarande nivå på finansieringen.

– Regeringen tror att det finns samordningsvinster i en sammanslagning. Vi kan till exempel skära i overheadkostnader.

Nu ägnar sig verket inte åt forskning. Det ändras om regeringen beslutar om en sammanslagning med Mynak. Den myndighetens uppgift är att samordna forskning inom arbetsmiljöområdet vilket är till stor nytta för Arbetsmiljöverket.

– Vi får i så fall med oss goda erfarenheter från Mynak.

Nu samarbetar sju center och nio myndigheter mot arbetslivskriminalitet på plats vid centren. Där verkar myndigheterna mot den organiserade brottsligheten i arbetslivet, mot människoexploatering och utnyttjande av papperslösa.

Lars Lööw har deltagit i en oanmäld inspektion på en arbetsplats i södra Stockholm. Just den gången sprang de anställda ut till skogs när polisen och inspektörerna dök upp.

– Det finns så många problembilder. Dels kan det handla om EU-medborgare som har rätt att vistas här och arbeta, dels människor utanför EU som är här illegalt eller människor vars arbetstillstånd gått ut.

Det pratas så mycket om de som jobbar här utan tillstånd. Men vad händer med arbetstgivarna som utnyttjar dem?

- Just där är samverkan mellan myndigheterna så viktig. Det kan handla om skattebrott och brist på tillstånd som vi kan hitta när vi får utbyta information med varandra.

Lars Lööw tycker ändå att kampen mot arbetslivskriminalitet gått bra i Sverige.

– Ja, givet förutsättningarna, säger han och pekar på att reglerna ändrades den 1 juli så nu kan myndigheterna i större utsträckning dela information med varandra.

– Tidigare kunde ju flera olika myndigheter sitta i samma rum och veta att andra runt bordet hade kunskap som de inte kunde dela med sig av. Nu blir det verkligen en styrka att myndigheterna gör det här tillsammans.

Svenskt Näringsliv har drivit på om att skyddsombuden ska flyttas från fackförbundens regi till Arbetsmiljöverkets. Fackförbunden vill behålla nuvarande system.

 – Svenskt Näringsliv hade kanske hoppats på ett tydligt ställningstagande från vår sida i remissvaret på regeringens utredning. Men det ingick inte i uppdraget att föreslå den typen av förändringar. Arbetsmiljöverket har lyft fram vikten av nätverk och samarbete mellan parterna och myndigheter. Där är verkets uppgift att nå ut till skyddsombuden.

– Vi behöver utveckla det arbetet. Både på webben och i vår svarstjänst så att skyddsombuden hittar till oss.

Lars Lööw kan inte nog trycka på vikten av att parterna kommunicerar och samarbetar om arbetsmiljön.

– Jag vet att PTK, Svenskt Näringsliv och LO träffas just nu för diskussioner. Och nästa huvudavtal kommer att koncentreras på arbetsmiljön.

 – Vi kan inte nog trycka på parternas vikt för arbetsmiljön. Och deras samarbete.

Läs mer: