Paulina Brandberg om svartjobben:
”Vi vill få bort skuggsamhället”

ARBETSMARKNADSMINISTERN. Skuggsamhället. Den svenska modellen. Psykosocialt dålig arbetsmiljö. Det är tre av Paulina Brandbergs prioriteringar.

Paulina Brandberg har hunnit vara jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister i 128 dagar när Arbetarskydd gör en första intervju. Hon säger att hon gav sig in i politiken på grund av en känsla av frustration och beskriver sig själv som ivrig att förändra.

– Inte så att det kom som någon överraskning för mig, men det är ju långsamma processer inom politiken. Och det måste det vara för att det ska bli rätt och riktigt. Men jag kan ju samtidigt bli lite otålig. Saker och ting som borde varit på plats igår vill man ju få på plats så snart som möjligt.

Statsrådsportföljen innehåller arbetsrätt, arbetsmiljö, jämställdhet samt demokrati och mänskliga rättigheter.

Vad är god arbetsmiljö för dig?

- Dels handlar det om god fysisk arbetsmiljö. Ingen ska behöva känna sig rädd för att skadas på jobbet eller bli sjuk. Och det är otroligt viktigt att man pratar om den psykosociala miljön också.

- Just det är en jämställdhetsfråga också. Många män drabbas av den fysiska arbetsmiljön, de skadas eller dör i olyckor, medan kvinnor drabbas oftare av dålig psykosocial arbetsmiljö. Vi lever i en värld med hårt arbetstryck. Om man är lojal med sin arbetsgivare är det lätt att man pressar sig mer än man borde göra för sin hälsas skull, säger Paulina Brandberg och berättar om sin egen erfarenhet av tuff arbetsmiljö.

Hon gjorde uppehåll i studierna för att jobba på hotell i Paris – ett arbete som inte medförde psykisk stress i betydelsen att det inte var svårt att koppla bort när arbetsdagen var över.

– Men på arbetet var den fysiska stressen hög. Jag stod och gick väldigt mycket och var tvungen att ha högklackade skor. Det var mycket bärande av tunga tallrikar. Jag har reflekterat mycket om hur sådana arbetsuppgifter sliter på kroppen. ,

Paulina Brandberg pratar också om den svarta arbetsmarknadens urusla arbetsmiljö. Skuggsamhället där människor har tunga jobb, långa arbetstider och är oförmögna att diskutera villkor med arbetsgivaren.

Paulina Brandberg har en bakgrund som åklagare. Det politiska engagemanget i Liberalerna 2020 sporrades av brottsutvecklingen. Debatten hon gav sig in i handlade om bevisvärdering inom straffrätten, om hårdare straff och ett tydligare brottsofferfokus. Den kriminalpolitiska utgångspunkten passar som hand i handsken för arbetet mot arbetslivskriminaliteten, en fråga som skär igenom såväl arbetsrätt som arbetsmiljö, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Arbetslivskriminalitet har fått mer och mer fokus på senare år. Arbetsmiljöverket är samordnande instans för åtta myndigheter som ska knäcka brotten på jobbet. De övriga sju är Polisen, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten och Migrationsverket. Kanske är detta ett område där Paulina Brandberg kan få utlopp för sin iver att förändra.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) har talat om att utrota jobben som görs av papperslösa. Papperslösa ska utvisas.
Men man hör sällan någon tala om arbetsgivarna, marknaden som utnyttjar papperslösa – varför inte jaga dem lika hårt?

– Vi måste få bort skuggsamhället. Människor som tas hit löper väldigt hög risk att exploateras och tvingas arbeta under oerhört dåliga förhållanden.

Och hur ska ni komma åt arbetsgivarna och hindra dem från att helt enkelt ta hit nya papperslösa när de tidigare utvisats?

– Det är jätteviktigt att komma åt dem. Vi har bildat två A-krimcenter och ska starta ytterligare fem Det handlar om samverkan mellan olika relevanta myndigheter. Den här regeringen vill underlätta för utbytet av information mellan de här myndigheterna.

Vore amnesti en lämplig väg att gå – så de papperslösa blir vit arbetskraft?

– Nej det är ingenting som vi har planer på. Vi vill ju få bort det här skuggsamhället inte minst eftersom vi har människor som far riktigt illa och det är inte värdigt i vårt land.

När det gäller trafficking och prostitution – ska ni köra ut dem också? De är ju brottsoffer.

– Jag har haft många sådana ärenden. Det handlar om kvinnor som kommer hit en begränsad period. De har inga planer på att stanna permanent. Utvisning är inget som drabbar dem specifikt.

Vad är den allvarligaste konsekvensen av arbetslivskriminalitet?

– Att konkurrensen snedvrids, att den friska arbetsmarknaden skadas där företag är verksamma som vill ha hög nivå på sitt arbetsmiljöarbete och bra löner. Det får aldrig bli så att seriösa företag inte överlever för att det är en konkurrensnackdel att ha bra villkor.

Vilken slags arbetslivskriminalitet är viktigast att prioritera? Svartarbete, trafficking, arbetsmiljöbrott?

– Arbetslivskriminalitet är ett vitt begrepp. Vi har inte gjort någon tydlig prioritering. Asbest är till exempel högt prioriterat. Dödsfallsnivåerna ligger på samma nivå som gängskjutningarna.

– Det är väldigt allvarligt när vårt välfärdssystem utnyttjas. Vi har ett högt skattetryck och är stolta över vårt trygghetssystem och sociala standard.

- Om det blir ett systematiskt utnyttjande finns det en risk att tilltron till välfärdssystemen urholkas. Det kan bli en negativ spiral. Om andra bryter mot lagen kan lika gärna jag göra det också.

Det pågår en debatt och krav från Sverigedemokraterna samt från Svenskt Näringsliv att fackförbunden inte ska ha monopol på att utse skyddsombud. Kritiken handlar om att skyddsombuden ägnar sig åt annat än sid arbetsmiljöuppdrag – främst att värva medlemmar till facket. Arbetsmarknadsdepartementet har inga planer i nuläget på att ändra på den ordningen, enligt Paulina Brandberg.

- Jag följer frågan noga. Men vi skulle behöva utreda frågan ytterligare för att kunna ta ställning till kritiken.

Paulina Brandbergs lojalitet handlar inte om att förändra den svenska modellen med höggradigt autonoma parter. Där svär hon lojalitet och vill skydda modellen mot eventuella ingrepp från EU-rätten.

- – Jag är absolut en varm EU-anhängare. Samarbetet är positivt på så många sätt. Därmed inte sagt att det är helt oproblematiskt. Framför allt på arbetsrättsområdet finns utmaningar som mycket grundar sig i att vår modell sticker ut i ett EU-sammanhang.

EU-direktivet om minimilöner är klubbat och klart och därmed ska processen för implementering inledas. Första svenska steget är en utredning om hur det kan gå till. I december utsåg regeringen Carina Gunnarsson till utredare.

- Utredningsdirektiven är tydliga: en implementering ska vara minimalistisk och får inte innebära vare sig lagstadgad minimilön eller allmängiltigförklaring av kollektivavtal. Parternas autonomi och rätt att självständigt träffa kollektivavtal ska respekteras.

Parallellt pågår tvisten mellan Danmark och EU-kommissionen där EU-domstolen har att ta ställning till medlemsstatens yrkande att direktivet bör ogiltigförklaras. Paulina Brandberg sätter sitt hopp till den processen.

– Jag tror att den kommer att ha stor betydelse. Den viktiga frågan är ju inte om direktivet kommer att ogiltigförklaras utan frågan är hur man ska se på EU:s kompetens i lönebildningsfrågan.

Om Danmark förlorar processen, säger statsrådet att hon känner en viss oro. Men i ett sådant scenario blir hennes fokus att fortsatt värna den svenska modellen.

– Om EU-domstolen bifaller Danmarks talan, som Sverige preliminärt sagt sig redo att ansluta sig till, blir det en markering från domstolen om att lönebildning inte ryms inom EU:s kompetens, resonerar Paulina Brandberg.

– Det skulle i så fall betyda att här ska EU hålla sig borta. I så fall tror jag inte att vi kommer att se så många fler direktiv på det området.

-