Arbetsmiljöbrott
”Visst påverkas jag även på ledig tid”
ELDSJÄLEN. Hon blev en av Sveriges första arbetsmiljöåklagare i slutet av 90-talet. Nu förbereder hon sig inför sin sista tingsrättsförhandling. Det är dags att summera ett långt arbetsliv.
Annons
Lotten Loberg, arbetsmiljöåklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, ser fram emot att snart få tid att ägna sig åt sina intressen som pensionär.
– Det känns ofattbart att jag snart kan ägna mig åt vad jag vill, säger hon med glimten i ögat och plockar fram ett halvfärdigt handarbete för att visa vad hon håller på med på fritiden.
Som åklagare är det viktigt att kunna koppla av mellan varven. Det går åt mycket tid till förberedelser inför förhandlingar. Man måste ha engagemang och tålamod. Ett ärende kan ibland ta flera år. Arbetsplatsolyckor innebär dessutom att hon får ta del av många personliga tragedier.
– När oerfarna ungdomar och nyanlända som vill göra ett bra jobb råkar ut för arbetsplatsolyckor beror det ofta på dåliga arbetsförhållanden. Det berör mig illa. Visst påverkar det mig även på min lediga tid, säger hon.
Lotten Loberg växte upp i Halmstad. Hennes pappa var läkare och mamma sjuksköterska. Men att arbeta inom sjukvården lockade inte. När en advokat, som var bekant till familjen, kom på besök en dag, påverkade det däremot hennes yrkesval. Hon började läsa juridik i Lund i 20-årsåldern och efter 4,5 års studier fick hon anställning i tingsrätten som notarie.
– Vi nyutbildade fick ofta börja med att ”sitta ting”. Det var ett bra sätt att komma in i det juridiska arbetet innan man bestämde sig för om man ville bli exempelvis advokat eller åklagare, säger hon.
Hon fick jobb på Åklagarmyndigheten i Stockholm och flyttade dit 1985 tillsammans med sin man. Efter några år var de tillbaka i Skåne och till ett jobb på Åklagarmyndigheten i Malmö.
Arbetsmiljöärendena blev ofta eftersatta på den tiden. Polisutredningarna drog ut på tiden och få anmälningar ledde till åtal. Arbetsmiljöverket framförde därför kritik till Åklagarmyndigheten 1997. Lotten Loberg och en annan åklagare blev tillfrågade, av dåvarande överåklagaren Sven-Erik Alhem, om de var intresserade av att specialisera sig på arbetsmiljöärenden. De åtog sig uppdraget, men fick även jobba med andra brottmål under tiden.
– Arbetsmiljöärenden kräver lång utredningstid. Man måste ta reda på vem som hade skyddsansvar när olyckan inträffade och kunna bevisa att det finns ett orsakssamband mellan bristerna i arbetsmiljön och olyckan, förklarar Lotten Loberg.
Hon tillägger:
– När jag väcker åtal brukar jag, utöver de föreskrifter som är aktuella i ärendet, även åberopa kravet på systematiskt arbetsmiljöarbete.
Lotten Loberg påpekar vikten av dokumentation exempelvis från skyddsronder. Brister i arbetsmiljön kan ha påtalats men inte åtgärdats. Om olyckan är framme kan dokumentationen vara avgörande för att lyckas visa ett samband mellan olyckan och bristen på agerande. Även skyddsombudens vittnesmål kan ha stor betydelse för utgången, menar hon.
– Om det saknas protokoll från skyddsronder eller andra handlingar som är viktiga för utredningen, kan vi behöva ta beslut om husrannsakan.
För att få fram effektivare utredningar startades en central samverkansgrupp med Polisen, Åklagarmyndigheten och Arbetsmiljöverket i början av 2000-talet. Det arbetet utvecklades sedan även på regional nivå.
– Samverkan mellan dessa myndigheter är A och O.
Ett annat viktigt steg var 2009 då Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema, inrättades. Det finns i dag ett 20-tal åklagare som är specialiserade på arbetsmiljö- och miljömål. De är lokaliserade i Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping och Östersund.
– Vi träffas några gånger om året för att utbyta erfarenheter. Det har effektiviserat vårt arbete, konstaterar Lotten Loberg.
Ett arbetsmiljöärende minns hon särskilt. En tragisk händelse som inträffade på ett behandlingshem, då en anställd blev knivmördad av en intagen. När Arbetsmiljöverket gjorde en inspektion efteråt, visade det sig att riskbedömningen för personalens säkerhet var otillräcklig. De hade inte fått någon utbildning i hot och våld. Kontrollen på tillhyggen var bristfällig och larmanordning saknades. Pojken borde därför ha flyttats till ett behandlingshem med högre säkerhetsnivå. Den omfattande bevisningen ledde senare till att pojken dömdes för mord, och två chefer dömdes för arbetsmiljöbrott och vållande till annans död.
Bra samverkan har också lett till fler fällande domar i arbetsmiljömål. Lotten Loberg har fått många tackbrev från personer hon har företrätt genom åren. Hon har även fått positiv respons från Arbetsmiljöverket.
– Arbetsmiljön uppmärksammas mer i media i dag också. Det har stor betydelse, poängterar hon.
Men när det gäller psykosocial arbetsmiljö är det svårt att få någon dömd för arbetsmiljöbrott.
– Det är komplicerat med bevisning i sådana ärenden. Men Arbetsmiljöverket har ju möjlighet att ställa krav på det förebyggande arbetet med stöd av föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö.
En annan sak hon vill lyfta fram är det problem som ofta uppstår när Polisen får ökade resurser. Det leder till större arbetsbörda för Åklagarmyndigheten. Därför är det viktigt att anslagen till det övriga rättsväsendet hänger med. När poliserna blir fler, måste även åklagarna bli det.
Från och med 1 januari i år träder nya regler i kraft inom arbetsmiljöområdet. Då höjs maxbeloppet för företagsbot till 500 miljoner kronor.
– Det kommer att ge utrymme att fånga upp särskilt klandervärda arbetsmiljöbrott i de stora företagen, säger Lotten Loberg förhoppningsfullt.
Men när de reglerna börjar tillämpas, då har hon nog annat att göra.
