SPECIAL BLÅLJUS
Saknades: Utbildning, utrustning, taktik
Publicerad
Senast uppdaterad
Annons
UPPLOPP. Vassare taktik, utbildning, säkrare hjälmar och sköldar. En hel del borde Polismyndigheten förbättra för att undvika skadorna som uppstod under påskkravallerna. Nationella huvudskyddsombudet Patrik Danielsson är ändå optimistisk.
Dagarna kring påskhelgen 2022 var det våldsamma upplopp i Linköping, Norrköping, Stockholm, Örebro, Landskrona och Malmö. Människor i utsatta områden samlades för att protestera mot den danska politikern Rasmus Paludans koranbränningar.
En del av de protesterande valde att ta till våld och Polisen blev den främsta måltavlan. Omkring 300 poliser skadades på olika sätt, främst för att de träffades av stenar och smällare. I efterhand har en utredning kunnat konstatera att antalet skadade poliser hade kunnat vara mycket mindre.
– Framför allt om det hade funnits fler poliser tillgängliga med rätt utrustning och rätt utbildning, sade utredaren Gunnar Karlson på en presskonferens i december.
Gunnar Karlson är före detta chef för militära underrättelsetjänsten. I våras fick han uppdraget att som utomstående expert leda granskningen av Polismyndighetens arbetsmetoder i stora folksamlingar. I december var utredningen klar och den innehåller drygt 30 förslag till förbättringar.
Vid sidan av sin bastaktik har Polisen Särskild polistaktik, SPT, en metod som ska användas vid större händelser där det finns en förhöjd hotbild. Polisen tog fram den särskilda polistaktiken efter kravallerna i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001. Enligt konceptet SPT arbetar polisen i första hand med dialog, för att minska risken för konflikter snarare än att försöka kontrollera folksamlingar genom fysisk konfrontation. Men beroende på situation kan det behövas upptrappning stegvis. Ytterst kan SPT inbegripa poliser till häst, tårgas och specialsäkrade fordon, bland annat.
I grundutbildningen får poliselever bara en kort orientering i SPT. En jämförelse visar att Danmark och Nederländerna har mer utbildning, både på grundnivå och fortlöpande. Därför föreslår Gunnar Karlsons utredning att grundutbildningen innehåller komplett SPT-träning och att poliserna årligen får ytterligare övning.
Under påskupploppen var det Polisen som våldet riktades mot. Manifestationerna med koranbrännande ägde inte rum på alla platser där det var planerat. Ändå uppstod kravaller. Gunnar Karlson konstaterar att våldsamheterna i flera fall började när polisen anlände och ebbade ut så snart polisen lämnade platsen. Utredningen anser att myndigheten behöver bli bättre på att motverka att sådana situationer uppstår där folksamlingar betraktar Polisen som motståndaren.
En nyckel är förmågan att fortlöpande göra riskbedömningar av potentiella hotbilder när det gäller folksamlingar och allvarliga ordningsstörningar. För att lyckas behöver myndigheten etablera ledningsstrukturer som kan ta ansvar, anser Gunnar Karlsson.
Ett annat utredningsförslag som handlar om taktik är att Polisen behöver bli bättre på att arbeta inne i bostadsområden där det inte går att köra bil. I stället kan det behövas beridna poliser, motorcykelpoliser och hundförare. Filmning med drönare bör användas mer. Myndighetens personal kan behöva mer mångsidig beväpning och den personliga skyddsutrustningen behöver förbättras.
Patrik Danielsson, nationellt huvudskyddsombud för Polisförbundet, har varit med i utredningen från början till slut. Han tycker att de olika förslagen är svåra att rangordna.
– Alla delarna hör ihop med varandra. Men om jag skulle vara tvungen att lyfta något särskilt så skulle jag välja utbildningsdelen. Ska andelen SPT-personal utökas, krävs utbildning men även fortbildning.
Utredaren Gunnar Karlson åkte runt till de drabbade orterna. Det gjorde även Patrik Danielsson utifrån sitt förtroendeuppdrag som nationellt huvudskyddsombud.
– Sedan jämförde vi och vi hade fått ungefär samma bild.
Flera poliser som var med under kravallerna chockades svårt, berättar Patrik Danielsson.
– De var övertygade om att deras sista stund var kommen. Någon enstaka har varit sjukskriven en längre tid. Men ingen har slutat vad jag vet, säger han.
Man stod i ett stenregn i fler timmar och kunde inte agera på något sätt. Vi ska ha tillbaka sköldarna.
Krisstödet har utvecklats positivt inom Polismyndigheten allt sedan mordet på två poliser i Malexander 1999, anser Patrik Danielsson.
– Det fungerar väldigt bra, man håller i och följer upp. Krisstöd är absolut nödvändigt för att folk inte ska få posttraumatiskt stressyndrom, PTS.
Det kommer alltid att finnas riskmoment som inte går att förebygga helt, menar han, men då ska Polismyndigheten försöka minimera skadeverkningarna.
– Vi ska ha en bra organisation, en bra ledning och den bästa utrustningen.
Hjälmarna har varit föremål för diskussionen. Det finns två olika typer och den lättare av de två klarar inte av kraften av en vass gatsten.
– Många har säkert sett bilden på den blodiga hjälmen. Vi har varit kritiska länge, vi ska ha den bästa utrustningen.
En annan fråga är sköldarna. Hittills har polisen haft stora, avlånga sköldar i hårdplast. Vissa grupper av poliser har saknat sköldar.
– Man stod i ett stenregn i fler timmar och kunde inte agera på något sätt. Vi ska ha tillbaka sköldarna, däremot ska vi titta på typen av sköld.
En intressant förebild kan vara den Nederländska polisens sköld, menar både Gunnar Karlson och Patrik Danielsson.
– Den är lättare, mindre och tillverkad i rotting. Det kan man skratta åt, men det är genialt. Om någon kastar sten blir det ingen hård studs, mer en mjuk infångning, säger Patrik Danielsson.
Det har inte gjorts en så här stor utvärdering av Polisens arbete med upplopp sedan Göteborgskravallerna 2001. Många av förslagen som nu läggs fram har lyfts förut, hävdar Patrik Danielsson, men inte resulterat i några åtgärder. Flera av förslagen finns också formulerade som krav i en så kallad 6:6a som det nationella huvudskyddsombudet lagt.
Tyvärr är Sveriges största myndighet ”jätteseg” säger Patrik Danielsson.
– Matrisorganisationen är problemet. Det finns fem eller sex processägare kring exempelvis en polisbil. Var och en tar hand om sin del utan att samspela med de andra. Verksamheten har ett krav, processägaren ett annat.
Även det systematiska arbetsmiljöarbetet ligger efter, visade Polisens egen internrevision 2019. Där efterlystes tydligare ansvarsfördelning för processer och verksamhet. Myndigheten behövde förbättra rutiner för att följa upp att arbetsmiljöuppgifter som fördelats faktiskt blir utförda. Internrevisionen rekommenderade också införandet av ett IT-system för en helhetsbild av myndighetens arbetsmiljöarbete. På så vis skulle olika delar av myndigheten lära av varandra och skapa utveckling.
Visserligen har Rikspolischefen beslutat om åtgärder för omhändertagande av rekommendationerna i tillsynsrapporten, men enligt Patrik Danielsson är mycket ännu ogjort.
– När det gäller IT-systemet driver vi på. För mig är det ett sorgebarn att myndigheten inte fått det på plats ännu. Beslut är fattade, men sedan händer det ingenting i vissa delar. Något system finns inte på plats.
Men nu är Patrik Danielsson optimistisk. Han och utredaren Gunnar Karlson är eniga om både lägesbilden och åtgärderna.
– Jag är faktiskt väldigt positiv till förslagen. De går helt hand i hand med kraven jag ställt i min 6:6a. Det är nu arbetet börjar. Det är en betydande leverans som väntar. Jag förväntar mig att man gör det, ingen vill ha utfallet med så många skadade poliser igen, säger Patrik Danielsson.
Arbetarskydd har sökt polisledningen, som avböjt att uttala sig.
