Vilken makt har skyddsombuden?

Said Andersson, förhandlare samt arbetsmiljö- och arbetsrättsjurist, Transportföretagen: Skyddsombud (i fortsättningen kallad arbetsmiljöombud) får lägga sig i allt som har med arbetsmiljön att göra, framför allt när det gäller neddragningar och omorganisationer. ar:s roll är att företräda arbetstagarna i arbetsmiljö. Detta kan arbetsmiljöombud bara göra genom att övervaka arbetsmiljön och diskutera de problem som uppdagas med arbetsgivaren.

Arbetsmiljöombud är ett av de starkaste uppdragen som arbetstagarna har på arbetsmarknaden. Lokala arbetsmiljöombud har en hel lagstiftning till sin hjälp, de kan få stöd från regionala arbetsmiljöombud och de är Arbetsmiljöverkets förlängda arm på arbetsplatsen. Detta medför också att arbetsmiljöombud har rätt till utbildning och tid för uppdraget. Hur mycket anpassning av arbetsmiljön som man kan kräva av arbetsgivaren är svårt att avgöra, det varierar från fall till fall. Men kraven är höga i Sverige. Ett tips kan vara att titta på de domar från Arbetsdomstolen och de föreläggande från Arbetsmiljöverket som handlar om omorganisationer.

Hamnar arbetsmiljöombud i en tvist med arbetsgivaren som inte går att lösa så kan de begära åtgärder av arbetsgivaren (så kallad 6, 6a) och om det inte hjälper kan de begära av Arbetsmiljöverket att de avgör tvisten. Blir problemen i arbetsmiljön så allvarliga att det finns risk för olycksfall och ohälsa så har arbetsiljöombud rätt att stoppa arbetet. Ett exempel på detta är det som hände i Stockholm där arbetsmiljöombud gick in och stoppade pendeltrafiken.

Arbetsgivaren har en skyldighet att samverka med arbetsmiljöombud i frågor som rör arbetsmiljön på arbetsplatsen.

Vid en förändring så ska arbetsgivaren genomföra en riskbedömning av arbetsmiljön och ta fram en handlingsplan för de risker som inte går att åtgärda direkt. Detta ska arbetsgivaren göra i samverkan med arbetsmiljöombud. Denna riskbedömning/handlingsplan är en av de viktigaste dokumenten vid en förhandling enligt Medbestämmandelagen (MBL) som arbetsgivaren ska ha med de fackliga organisationerna på arbetsplatsen.

De arbetsgivare som har kommit en bit i sitt arbetsmiljöarbete ser inte detta som ett tvång utan som en möjlighet att se till att deras arbetsplats är hälsosam och säker även efter förändringen. Dessa arbetsgivare ser också de ekonomiska vinningarna i detta, för lyckas man åtgärda fysiska problem tidigt och ha en personal som trivs och mår bra på sin arbetsplats, ja då tjänar man pengar jämfört med om man har motsatsen

Som stöd och bevis för vad som nämnts ovan kan du läsa mer i Arbetsmiljölagen, kapitel 6. AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) paragraf 4, 8, 10. Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen. Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, paragraf 11-14 och 18-20.

Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt:
Detta är en typisk arbetsmiljöfråga. De uppenbara risker som man kan se är risken att lokföraren plötsligt blir sjuk. Det blir brand på tåget. Det blir stökigt bland passagerarna, hot, våld, droger m.m. Något händer med tåget, så panik bryter ut. Någon krossar fönstren och försöker hoppa ut. Det kommer ett tåg i motsatt riktning o.s.v. Ni kan själva förstå vad som kan hända då. Det tar tid för annan hjälppersonal att komma fram.

Samhället ser mycket allvarligt på om skyddsombuden inte är med. Skyddsombuden ska enligt lag vara med i planeringen vid alla tillfällen som har med arbetsmiljön att göra. Här gäller 6 kap. 4§ arbetsmiljölagen. Det finns rättsfall i arbetsdomstolen från 2007 nr 70 som ledde till att arbetsgivaren fick betala 70.00 kr till skyddsombud och till den fackliga organisationen, då de inte tog med skyddsombuden och då gälle de omflyttning av ett fikarum. Här gäller också Arbetsmiljöverkets regler om risk för hot och våld, ensamarbete, regler om stark psykisk belastning, första hjälpen och krishantering samt systematiskt arbetsmiljöarbete.

Sven Grahn, förhandlare samt arbetsmiljö- och arbetsrättsjurist, Transportföretagen:
Skyddsombudet kan påverka förändringar i verksamheten genom att nyttja de inflytanderegler som finns i lagstiftningen, till exempel i kaptitel 3, paragraf 1 i arbetsmiljölagen och samverkansreglerna kapitel 6, paragraferna 4, 6 och 9 och ta del av information, men även utifrån det systematiska arbetsmiljöarbetet (se paragraf 4 AFS 2001:1) och på så sätt påverka arbetsgivarens beslutsprocess i ett tidigt skede. Därutöver kan det finnas regler om inflytande i centrala eller lokala avtal. När arbetsgivaren planerar ändringar i verksamheten, exempelvis neddragningar ska arbetsgivaren enligt paragraf 8 i AFS 2001:1 riskbedöma och då ska skyddsombud ges möjlighet att medverka och utöva medinflytande. Ett annat spår utöver arbetsmiljölagen är MBL där sådana förändringar ska förhandlas enligt paragraf 11 och paragraf 13 och de arbetsmiljöaspekterna som tidigare lyfts blir då en del av underlaget vid förhandlingen. Om skyddsombudet i samverkansarbetet finner att förändringen innebär en risk ur arbetsmiljösynpunkt kan skyddsombudet med stöd av kapitel , paragraf 6 begära åtgärd med hänvisning till att förändringen får negativa konsekvenser för kvarvarande.

Hur mycket hänsyn ska tas till fastan under Ramadan?

EXPERTERNA. Ramadan pågår och praktiserande muslimer fastar. Vilket kan vara tröttande. Hur mycket hänsyn måste arbetsgivaren då ta till eventuell sämre arbetsförmåga?

Chefen lyssnar inte - vad gör jag?

EXPERTERNA. Jag har under ett par veckors tid försökt få ett enskilt möte för att kunna tala om en viktig sak som handlar om mitt mående på jobbet. Men chefen har sagt att det får vänta och därefter undvikit mig. Vad kan jag göra och vilken formell rätt har jag till ett samtal?