Experterna
Chefen lyssnar inte - vad gör jag?
Min chef lyssnar inte på mig. Jag har under ett par veckors tid försökt få ett enskilt möte för att kunna tala om en viktig sak som handlar om mitt mående på jobbet. Men chefen har sagt att det får vänta och därefter undvikit mig. Vad kan jag göra och vilken formell rätt har jag till ett samtal med min chef?
Sven Grahn, förhandlare samt arbetsmiljö- och arbetsrättsjurist, Transportföretagen: En av chefernas uppgifter är att ge bra förutsättningar för att kunna utföra arbetet & vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa AmL 3:2, med ansvaret följer även en skyldighet att vara aktiv & arbeta förebyggande, hälsofrämjande och långsiktigt för en god arbetsmiljö. Se SAM 2001:1, paragraf 8 och OSA, AFS 2015:4 som är framtagen som ett stöd för att främja hälsa på jobbet. Arbetsgivaren ska vid behov anpassa arbetsmiljön för enskilda arbetstagare och fortlöpande undersöka behov av åtgärder enligt AFS 2020:5 paragraf 1 och 4. Om chefen inte återkommer bör du vända dig till högre chef alternativt HR, vilka med en skriftlig, konkret information är skyldiga att agera på arbetsmiljöproblem och skulle de inte agera, vänder du dig till skyddsombudet lokalt eller regionalt. De kan kräva att arbetsgivaren vidtar åtgärd och även vända sig till Arbetsmijöverket. Om du vänder dig till verket direkt hanteras anmälan med absolut sekretess, vilket oftast innebär att åtgärd uteblir. Utifrån ovanstående följer en rätt till samtal med chefen om än att det inte formellt kommer till uttryck.
Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt: En arbetsgivare har många skyldigheter mot sina arbetstagare. En arbetsgivare är skyldig att fortlöpande undersöka riskerna arbetsmiljön, enligt arbetsmiliölagen kapitel 3, paragraf 2, anpassa arbetsförhållandena och ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar, enligt kapitel 3, paragraf 3. Arbetstagaren ska också ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings-och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete, arbetsmiljölagen kapitel 2, paragraf 1. Dessutom ska arbetsgivaren ge arbetstagarna möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet, se AFS Systematiskt arbetsmiljöarbete, paragraf 4. För att kunna uppfylla dessa krav måste arbetsgivaren samverka, (samtala med, ha kontakt) med sina anställda, se arbetsmiljölagen kapitel 3, paragraf 1a. Fungerar inte det bör arbetstagaren kontakta sitt skyddsombud. Denne har tystnadsplikt.
Said Andersson, tidigare regionalt arbetsmiljöombud samt ombudsman
på Unionen som arbetat med nätverk och utbildningar inom arbetsmiljö:
I kommentarerna till paragraf 4 i föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete
(AFS 2001:1) står det att arbetstagaren ska delta i det dagliga systematiska
arbetsmiljöarbetet exempelvis genom att rapportera risker. Där står också att
det är viktigt att arbetsgivaren tar till sig arbetstagarnas synpunkter och tar
hänsyn till sådant som kan förbättra arbetsmiljön. Det finns ytterligare
exempel på att arbetsgivare ska samverka med arbetstagare när det gäller det
systematiska arbetsmiljöarbetet, se fler exempel i slutet av denna text.
Ovanstående anger att chefen ska reagera omedelbart. Detta
eftersom arbetstagaren angettatt det rör sig om en viktig sak för
arbetstagarens arbetsmiljö. Chefen ska ta reda på vad arbetstagaren upplever
för arbetsmiljöproblem och försöka att åtgärda dessa
För att arbetstagaren
ska få till ett möte med chefen så kan hen hänvisa till ovanstående. Fungerar
inte det så kan arbetstagaren skriftligen per mail eller papper begära ett möte
där hen kortfattat beskriver vad hen vill ta upp på mötet. Här kan
arbetstagaren också beskriva att får hen inget gensvar på mötesförfrågan så
kommer hen att ta hjälp av ett skyddsombud (lokalt alt. regionalt). Detta för
att komma vidare och få till stånd en lösning av arbetsmiljöproblemet. Det är alltid bra i ett
sådant här läge att ta hjälp av skyddsombud och att ha dokumenterat vad man som
arbetstagare gjort. Skyddsombudet kan fungera som rådgivande till arbetstagaren
och kanske vara med på mötet om arbetstagaren vill det. Skyddsombudet har också
alltid tystnadsplikt vid individärenden.
Något som ibland missas av arbetstagare är att det är
viktigt att arbetstagaren vänder sig till "rätt" befattning när
det gäller en arbetsmiljöfråga. Arbetstagaren måste därför förvissa sig om att
det är chefen i det här fallet som har fått fördelade
arbetsmiljöuppgifter för att identifiera och åtgärda arbetsmiljöproblem som
rör hen. Är det inte det kan det ju vara en orsak till att chefen inte vill ha
ett möte. Arbetsgivaren ska informera om vem som har det fördelade
arbetsmiljöuppgifterna för det systematiska arbetsmiljöarbetet för olika
arbetstagare. En annan orsak till att chefen undviker att ha mötet med sin
arbetstagare kan vara att hen känner sig osäker. Chefen kanske känner att hen
inte har kompetensen för att hantera de "mjuka frågorna" inom
arbetsmiljön. I dessa fall får man bara hoppas att arbetsgivarna bygger upp en
organisation för arbetsmiljön och ger cheferna kompetensutveckling i detta.
Fler exempel på att chefen ska samverka och ha en dialog med
arbetstagare:
- Arbetsmiljölagen kapitel 2, paragraf 1, "Arbetstagaren skall ges
möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i
förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete".
- Kommentarer till
paragraf 4 Medverkan i föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)
"Det är viktigt att arbetsgivaren tar till sig arbetstagarnas synpunkter
och tar hänsyn till sådant som kan förbättra arbetsförhållandena"
- Kommentarer till
paragraf 8 i föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015: 4),
"Genom att bedriva ett ledarskap som möjliggör regelbunden dialog med arbetstagarna
kan tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning uppmärksammas och obalanser rättas
till".