special asbestdöden

Fortfarande dör hundratals av asbest

En makrofag, den cell som försvarar lungor mot ingrepp omringar förgäves ett asbestfiber i lungan.

Trots att asbest har varit förbjudet länge dör fortfarande hundratals varje år av de små fibrerna. Förbudet har dock börjat få effekt. De flesta dödsfallen beror på historisk exponering och antalet minskar.

Publicerad Senast uppdaterad

Varje år dör uppskattningsvis 45 kvinnor och 222 män av sjukdomar orsakade av asbest som de kommit i kontakt med i arbetet. Det har forskare räknat ut på Arbetsmiljöverkets uppdrag.

Det kan verka överraskande att det är så många som fortfarande årligen går bort till följd av asbestexponering. Men oftast har det gått många år för sjukdomen att utvecklas, förklarar Bengt Järvholm, senior professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet.

Professor Bengt Järvholm har räknat ut hur många som årligen dör av asbestexponering i Sverige. Foto: Karin Nilsson

– Asbest är lite speciellt, jämfört med andra kemiska exponeringar. Det stannar kvar väldigt länge i kroppen, åtminstone vissa typer av asbest och lite beroende på var i kroppen de hamnar. Andra ämnen som man andas in försvinner ganska snabbt ur kroppen, säger Bengt Järvholm.

En annan faktor är att asbest har varit väldigt spritt. Fram till 1970-talet fanns asbest nästan överallt. Dessa ämnen fanns i form av isolering av rör, i motorfordonens bromsband, som tak eller fasadbeklädnad.

– Man kan se spår av asbest i lungorna även på personer som inte haft en yrkesmässig kontakt med materialet, säger Bengt Järvholm.

Röntgenbild med lungsäckscancer, mesoteliom, i vänster lungas lungsäck.

Ungefär häften av dödsfallen till följd av asbest är mesoteliom, lungsäckscancer. Då har ett fiber vandrat från lungan ut i den tunna lungsäcken där tumören börjar växa.

– Mesoteliom orsakas nästan enbart av asbest. Det är ganska få sjukdomar som kan tillskrivas ett så tydligt samband med ett enda enskilt ämne. Det är väldigt väl undersökt och accepterat. Därmed kan man kvantifiera antalet dödsfall ganska väl, säger Bengt Järvholm.

Årligen diagnostiseras ett 90-tal män och ett 20-tal kvinnor med mesoteliom. Den som börjar märka av symptomen lever inte så länge. Drygt hälften av alla som får lungsäckscancer lever något mer än ett år efter att de har fått diagnosen.

– Fortfarande finns nästan ingen behandling och ytterst få lever längre än fem år.

De andra sjukdomarna, lungfibros (asbestos) och lungcancer, kan man gå med en längre tid. Den sjuke kan dras med invaliditet i varierande grad.

– De som har lungfibros får en stelhet i lungan. De blir lätt andfådda och kan inte cykla, idrotta eller fjällvandra för de får inte tillräckligt med luft. De klarar men nöd och näppe att gå i trappor.

Att man slutade importera och använda asbest för drygt 40-år sedan börjar få effekt. Det årliga antalet dödsfall är på nedgång. Bengt Järvholm har nyligen lämnat en uppdaterad rapport till Arbetsmiljöverket om arbetsrelaterade dödsfall.

– Totalen sjunker nu i Sverige. Det kommer att fortsätta sjunka mycket kraftigt, säger Bengt Järvholm.

I framtiden räknar han med att bara någon enstaka person årligen kommer att dö på grund av de små fibrerna. Men den fråga som finns kvar är att vi fortfarande har en hel del asbest i gamla hus, byggda före 70-talets mitt. Om man utför renoverings- eller rivningsarbeten där och inte skyddar sig på rätt sätt så kan det uppstå nya fall.

– Hur många sådana fall det blir är svårt att räkna på för det handlar om hur väl man följer reglerna, säger Bengt Järvholm.

Han tycker sig se en tendens att stora byggbolag gärna överlåter svåra uppgifter och arbeten som är ”lite stökiga” på underentreprenörer.

– Det kan man förstås se på som något bra om det är specialföretag som anlitas för asbestsanering. Men då måste specialföretagen ha kunskaper och förstå vad de gör och där förekommer det att det brister.

Läs mer: