Så många dör av sjukdomar från jobbet

SJUKDOMAR. Årligen dör tusentals personer av stress, skiftgång, buller och ihållande fysiskt tungt arbete.

Ett enskilt år dör sex skiftarbetande kvinnor av sjuklighet orsakad av de oregelbundna arbetstiderna innan de ens hunnit fylla 50. De får bröstcancer eller hjärt-kärlsjukdomar.

Ihållande fysiskt tungt arbete gör att 69 män årligen dör innan de nått 50-årsdagen.

Arbetsplatsbuller är den bakomliggande orsaken till drygt nio dödsfall i åldersgruppen 15-49. Varje år! Stress är ett nästan lika dödligt problem. Årligen avlider 1,8 kvinnor och 6,8 män i nyss nämnda åldersgrupp av hjärtinfarkt till följd av arbetsrelaterad stress.

Om man lägger till alla åldersgrupper från 50 år och uppåt avlider över 5 000 människor i Sverige årligen av sjukdomar de dragit på sig i arbetsmiljön. Damm, svetsrök, asbest, motoravgaser och passiv rökning är andra arbetsmiljöproblem som skördar liv.

Till skillnad från arbetsolyckornas offer, där varje händelse har en tydlig koppling till jobbet, är det många som dör i exempelvis hjärtinfarkt, KOL, stroke eller lungcancer utan att sambanden med arbetsmiljön är utredda.

2019 publicerade några av landets främsta yrkes- och miljömedicinare en kunskapssammanställning i två delar om arbetsrelaterad dödlighet. På uppdrag av Arbetsmiljöverket hade Martin Andersson, Lisbeth Slunga Järvholm och Bengt Järvholm vid Umeå universitet dammsugit Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Data därifrån beräknades med statistiska uppgifter om andelen yrkesarbetande som är exponerade för en välkänt farlig arbetsmiljöfaktor samt relativ risk att drabbas av sjukdom.

Långa arbetsveckor och nattarbete innebär ökad risk för så kallad ischemisk hjärtsjukdom och stroke. Forskningen misstänker dessutom att dygnsrytmsstörande skiftarbete kan orsaka bröstcancer.

Stress, eller ”job strain” som arbetsmiljöforskningen kallar det, leder också till hjärtsjukdomar och stroke. På samma sätt förhåller det sig med buller, även om mekanismerna inte är fullständigt klargjorda.

Att ihållande fysiskt tungt arbete är förenat med en ökad dödlighet bland män tror forskarna beror på att tungt arbete inte ger någon träningseffekt eftersom graden av ansträngning är för låg. Dessutom får arbetstagarna inte den återhämtning som vanligen förekommer efter fysisk träning på fritiden. Därmed blir den med tungt arbete sårbar för främst hjärt-kärlsjukdomar.

Det är viktigt att påpeka att det här är beräkningar som utmynnar i uppskattningar, om än kvalificerade sådana. En svårighet är att de flesta arbetsmiljörisker inte är så noggrant utforskade att man vet exakt vad den relativa risken att drabbas av sjukdom och död är. En annan lurighet är att människor byter jobb så man kan inte veta hur länge de varit utsatta för skadlig arbetsmiljö.

Men forskarna har varit försiktiga i sina beräkningar. Rönen kring sådana arbetsmiljöfaktorer som kränkande särbehandling och stillasittande var fortfarande så osäkra 2019 att man valde att inte ha med dem.

Den andra delen i kunskapssammanställningen var framåtsyftande. Eftersom många sjukdomar tar tid att utveckla, inträder döden ofta högt upp i åldern. Ungefär en tiondel av totalsumman 5 000 gällde åldersgrupperna under 65 år. De övriga avlider senare än så. Man kan alltså säga att en stor andel dör av ”gårdagens arbetsmiljö”. Ett exempel är asbest. Ämnet förbjöds 1982. Rivning och sanering av asbest kringgärdas av rigorösa skyddsåtgärder. Därmed är det rimligt att tänka sig att få arbetstagare kommer att dö av asbestsjukdomar i framtiden.

Forskargruppen tror att de asbestdöda kommer att minska till färre än en per år, givet att exponeringen ligger kvar på 2016 års nivå.

Även arbetsrelaterade dödsfall till följd av kvartsexponering kommer att minska från 125 till bara en tredjedel av det. Svetsröksdöden kommer att halveras. Dödsfallen på grund av buller och joniserande strålning i arbetslivet beräknas också minska, men oklart hur mycket då kunskapen ännu är otillräcklig. Passiv tobaksrök blir ovanligare och kommer följaktligen leda till färre dödsfall. Däremot kommer stressen sannolikt att breda ut sig mera och därmed skörda fler liv.

En del dålig arbetsmiljö flyttas till andra länder i och med den ständigt pågående strukturomvandlingen. Samtidigt höjs pensionsåldern och fler kommer att jobba högre upp i åldrarna då människan är skörare. Automatisering är en tredje faktor som å ena sidan undanröjer vissa tunga arbeten samtidigt som den kanske, tillsammans med distansarbete, innebär mera stillasittande. En fjärde grej att hålla ögonen på är nanopartiklar, mycket små människotillverkade objekt som kan komma att visa sig vara farliga på samma sätt som asbestfibrer, men det är ännu inte vetenskapligt visat.

Umeforskarna gjorde bedömningen att antalet dödsfall på grund av nattarbete och arbete på oregelbunden dagtid skulle förbli oförändrat i framtidens arbetsliv. Den prognosen kan man sätta frågetecken för med tanke på hur arbetsgivarna i den pågående avtalsrörelsen trycker på för flexiblare arbetstider.