SPECIAL DÖDEN PÅ JOBBET

Syrebrist. Ihjälklämd. Hårt tryck.

En erfaren svetsare omkom i en olycka på Forsmark i september.

SVETSARE. En 25-årig svetsare vid Forsmarks kärnkraftverk blev fjolårets 34:e dödsoffer på jobbet. På förmiddagen fredagen den 20 september arbetade han med underhåll i turbinanläggningen vid reaktorn Forsmark 3, som var avställd för rutinmässig service.

Publicerad Senast uppdaterad

Det var ett ganska enkelt rutinjobb för svetsaren som hade flera års yrkesvana. Han skulle svetsa fast en stor ventil nere i ett ännu större rör, ett jobb liknande dem han gjort åtskilliga gånger.

Ingen såg exakt vad som hände, men han antas ha förlorat medvetandet efter att ha stuckit in huvudet i ventilen. En kollega upptäckte plötsligt att han inte var kontaktbar och slog larm för att få hjälp med att dra upp honom ur röret.

Därefter påbörjades hjärt- och lungräddning, enligt företagets 3:3a-anmälan till Arbetsmiljöverket: "HLR påbörjas och man ropar efter hjärtstartare. Ambulans ansluter och tar med honom till sjukhus".

Mannen flögs till sjukhus med ambulanshelikopter, men han avled senare av sina skador. Hjärtstillestånd på grund av syrebrist kan antas vara en tänkbar orsak till dödsfallet. Svetsgasen argon hade sannolikt ackumulerats i ventilhuset där svetsaren kröp in för att inspektera.

Händelsen utreds nu av åklagare Gunnar Jonasson tillsammans med poliser från Riksenheten för miljö- och arbetsmiljöbrott (Rema) i Region mitt samt av Arbetsmiljöverket.

Säkerhetsarbetet på de svenska kärnkraftverken är i allmänhet minutiöst. Forsmark har de senaste fem åren haft tolv arbetsplatsolyckor med sjukfrånvaro, en låg siffra med tanke på företagets många anställda och entreprenörer. Men olyckor inträffar likväl och det här var inte den första dödsolyckan under kärnkraftens drygt 50-åriga historia:

# 1999 omkom en inhyrd elektriker vid den årliga översynen av Oskarshamns reaktor 2, som var avställd. Mannen arbetade med service på en generator och kom i kontakt med strömförande delar. Två arbetsledare dömdes i tingsrätten för vållande till annans död.

# Tio år senare, 2009, omkom en tekniker från Alstom vid underhåll av Oskarshamns reaktor 3. En domkraft under stort styck lossnade och träffade teknikern i bröstet med sådan kraft att han avled. Ingen dömdes.

# 2023 dog en anställd vid en underentreprenör till Ringhals kärnkraftverk. Han arbetade i en verkstad på kraftverksområdet och klämdes så illa att hans liv inte stod att rädda. Förundersökningen om arbetsmiljöbrott lades ner.

Ingen ansvarig

IHJÄLKLÄMD. Fredagen den 18 oktober klämdes en 53-årig man i Dalarna ihjäl under en kran på Borlänge Energis värmeverk vid det nedlagda Kvarnsvedens pappersbruk.

Mannen var anställd hos entreprenören Dalakranar som med en större kran gjorde lyft åt elbolaget under flera dagar.

När kranens jibb, en extra kranarm som gör det möjligt att lyfta längre, på morgonen skulle monteras ner knackade mannen ur dess kolvar, men då vek sig kranen och klämde honom svårt.

Personal från Borlänge Energi på plats larmade ambulans och gav mannen första hjälpen. Han fördes till sjukhus, men avled dagen därpå av sina skador.

Polisen spärrade av olycksplatsen och inledde en förundersökning om arbetsmiljöbrott. Fallet utreddes av åklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. En inspektör från Arbetsmiljöverket var på plats redan samma dag för att dokumentera olyckan och intervjua vittnen.

Den 24 oktober inspekterar Arbetsmiljöverket Dalakranar och skriver den 18 november till Polismyndigheten:

”Mot bakgrund av vad som framkommit i ärendet gör Arbetsmiljöverket bedömningen att det inte är visat att brister i arbetsmiljön orsakat händelsen, varför en åtalsanmälan inte är aktuell.”

Till Dalakranar skrev Arbetsmiljöverket:

”Vid genomgång av tillverkarens bruksanvisning har vi inte kunnat utläsa vem som leder ett montage eller demontage av en kranjibb om man är flera inblandade.”

”Ni ska ta fram instruktioner som beskriver vem som har till uppgift att samordna ett arbete när det är flera personer inblandade i ett demontage/montage av en kranjibb.”

Detta gjorde Dalakranar snabbt och företagets vd skriver den 18 december till Arbetsmiljöverket:

”Framöver skall checklista i kombination med kranens instruktionsbok, alltid användas vid montage samt demontage av rörlig jibb.”

Därmed avslutades ärendet den 19 december.

Slogs ihjäl av spolslang

HÖGT TRYCK. En 29-årig slambilsförare avled av de skador han fick vid en arbetsplatsolycka med spolbil i Västerhejde utanför Visby den 5 augusti 2024. Mannen var anställd på vatten- och avloppsavdelningen på Region Gotland och arbetade vid olyckstillfället ensam.

Spolning av avloppsrör görs med grova slangar under hårt tryck. Om en koppling av någon anledning lossnar utvecklas stora krafter som kan skada den som kommer i vägen. 2010 bröt en förare flera revben efter att ha blivit omkullslagen av en spolslang som slet sig.

Slambilsföraren hade några års erfarenhet av yrket och hade kört den aktuella bilen under några månader. Han hittades av en förbipasserande svårt skadad intill bilen och fördes till sjukhus där han avled senare samma dag.

Av den skriftväxling mellan Region Gotland och Arbetsmiljöverket som är offentlig framgår att mannen förlorat kontrollen över spolslangen och därefter skadats så svårt att han avled. Så här skriver sektionschef Anette Wendel till regionen:

”I er utredning samt vid inspektionen den 23 september 2024 framkom att det går att starta högtrycksspolningen med ett mycket högt tryck, risken för att tappa kontrollen över spolslangen bedöms som stor.”

Regionen fick också kritik för bristfälliga instruktioner till spolbilsförarna och avsaknad av dokumentation över deras kompetens:

”Vid inspektionerna framkom att ni behöver komplettera era instruktioner för det arbete med arbetsutrustningen som innebär allvarliga risker för ohälsa och/eller olycksfall. Vid inspektionerna kunde ni inte uppvisa någon dokumentation över den omkomne arbetstagarens praktiska och teoretiska kunskaper gällande arbete med högtrycksspolning.”

Arbetsmiljöverket förbjöd Vattenverket i Visby vid vite av 100 000 kronor att använda sin spolutrustning förrän bristerna åtgärdats. Det har nu skett och spolbilarna har byggts om så att de inte längre kan startas med maximalt tryck. Tidigare startade spolningen med samma tryck som använts då den stängts av vid föregående användning.

Förundersökningen om arbetsmiljöbrott hos riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har lagts ner. Åklagare konstatade senare att den direkta dödsorsaken var att slangen släppt under maximalt tryck och träffat föraren i huvudet och beskrev den som ”en tragisk olycka”.