Tidningen
”Jag skulle kunna jobba 24 timmar om dygnet.”
ELDSJÄLEN. När jobbet blir farligt och olycka eller sjukdom slår sönder tillvaron för en drabbad anställd, då rycker fackets försäkringsombud Agneta Tiger ut.
Annons
Det har gått fyra år sedan Agneta Tiger var i Lycksele för att genomföra en utbildning i Arbetsskador och Försäkringar på ett företag där. Efteråt kom en medelålders man fram. Han uttryckte skepsis mot facket och sa att han aldrig fått någon hjälp. De stod länge utanför konferenslokalen och pratade i den smällkalla vintern. Agneta Tiger frös så att hon huttrade, men hon såg något hos mannen som hon inte kunde släppa. Hur han ideligen gnuggade sina händer. Hon hörde honom beskriva hur han tappade saker och inte längre kunde känna skillnaden mellan varmt och kallt. Hon uppmanade honom att anmäla arbetsskada.
Under sina år med arbetsskadeärenden i entreprenadbranschen inom väg och ban så hade hon mött en hel del människor som drabbats av vibrationsskador, alltför vanligt i branscher där man jobbar med verktyg och maskiner.
Agneta Tiger hade jobbat på Seko i elva år när fackförbundet bestämde sig för att göra en storsatsning på heltidsanställda försäkringsombud. Hon förstod direkt hur betydelsefullt ett sådant jobb skulle bli och sökte tjänsten för de fyra nordligaste länen. I åtta år har hon nu varit ensamt ansvarig för arbetsskadeärenden och försäkringsärenden i regionen, från sin utgångspunkt i Östersund. Det är ett ansvarsfyllt jobb, närmast som ett kall, och hon har mellan 50 och 60 ärenden som rullar hela tiden.
Tack vare Agneta Tigers insats fick den vibrationsskadade mannen rätt efter 30 års lidande.
Ett ärende börjar oftast med att Agneta Tiger kontaktas av ett fackligt skyddsombud eller av medlemmen själv. Då börjar hon ställa frågor.
Hon kommer för det mesta in i efterhand, när försäkringsbolag och försäkringskassa har nekat ersättning. En lidande människas sista hopp kan vara en försäkringsombudsman. Vid det läget är det vanligt att den drabbade är uppgiven och ledsen, många är deprimerade.
Att hon är anställd av Seko ger henne en oberoende sits som gör att hon kan sätta ner foten och ställa krav på arbetsgivare, arbetsförmedling och försäkringskassa som kanske inte den drabbade själv vågar göra och hon följer ofta med på rehabmöten med företagshälsovården. Själv ser hon det som att hon hjälper både arbetsgivare och medlemmen att hitta lösningar. Hon letar ersättningar och analyserar den drabbades möjligheter framåt. Finns alternativa vägar in i arbetslivet? Om inte så går det kanske att hitta ett anpassat arbete.
Arbetet med de vanligt förekommande bullerskadorna gjorde att Agneta Tiger insåg att hennes egen pappa antagligen hade fått sina hörselskador under sin tid som vägarbetare. Själv hade han, likt så många andra, antagit att det var åldern som fick honom att höra dåligt.
Audiogrammen visade sig finnas kvar hos hans gamla företagshälsovård. Agneta Tiger skickade sin far till vårdcentralen för att ta ett nytt. Trots att han hade varit pensionär i många år kunde hörselskadan bekräftas som arbetsskada och han fick ekonomisk kompensation.
Andra fall är mer komplicerade. Vid allvarliga olyckor med omfattande vårdinsatser, där medlemmen skadats för livet och deras familjer och barn drabbas hårt, står hon mitt i ett skeende där hon ska hålla kontakt med arbetsgivare, anhöriga, kommunen, hemsjukvården, polismyndigheten, försäkringskassan och försäkringsbolag. Huset kanske måste anpassas, ersättningar ska hittas och rättigheter skyddas.
Hon ringer lönekontoret på arbetsplatsen och drar fram löneuppgifter, ser till att få uträkningar på de framtida lönebelopp som den olycksdrabbade troligen skulle ha tjänat in.
