Tidningen

Svenskt Näringsliv: Regeringens direktiv går för långt

"Men vi ska inte glömma att vi har en myndighet, Arbetsmiljöverket, som har möjlighet att kontrollera samtliga arbetsplatser.” säger Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert hos Svenskt Näringsliv.

Regeringen har i sitt uppdrag till utredaren redan tagit ställning till att RSO-verksamheten är bra och ska fortsätta – och det är fel, menar Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv. 

Publicerad

I mars 2020 föreslog regeringen att de regionala skyddsombuden skulle få utökad tillträdesrätt, så att de kan besöka alla arbetsplatser med kollektivavtal. Men förslaget godtogs inte av riksdagen. Dock ansåg riksdagen att en utredning behövdes. I juni samma år riktade riksdagen därför ett så kallat tillkännagivande till regeringen om att tillsätta en utredning som skulle utvärdera effekten av de regionala skyddsombudens verksamhet.  

Nu tillsätter regeringen en utredning som även ska titta på hur de regionala skyddsombuden ska ges bättre förutsättningar. Hur ser ni på det?  

ꟷ  Det vi ser nu är att regeringen i viss mån följer riksdagens tillkännagivande om att göra en utvärdering. Men samtidigt tar den också en hel del egna initiativ och går längre än det som riksdagen har bett om. 

Varför är ni kritiska till det?   

ꟷ  I kommittédirektiven framgår att utredaren ska ge förslag på hur de regionala skyddsombuden kan ges bättre förutsättningar att utföra sitt arbete. Men utredningen borde väl inte handla om något annat egentligen än en utvärdering av RSO-verksamheten, om man nu ska följa riksdagens tillkännagivande. 
 
Ni anser att regeringen redan på ett sätt tagit ställning till att RSO-verksamheten är bra. Hur menar ni?  

ꟷ  När regeringen vill att utredaren även ska föreslå hur verksamheten ska ges bättre förutsättningar har den redan svarat på den första frågan, den om huruvida detta är en bra, effektiv lämplig verksamhet som ska fortsätta. Det säger sig ju självt åt vilket håll regeringen pekar i den frågan. Det ser vi som väldigt problematiskt.  

Ni har i en tidigare rapport gjort klart att ni hellre vill se fler lokala skyddsombud – varför då?   

ꟷ  Ja, vi har i en tidigare rapport föreslagit att man bör göra det möjligt, i praktiken, för fler än bara fackliga medlemmar att kunna bli skyddsombud. Fackens företrädesrätt att utse skyddsombud på arbetsplatserna bör plockas bort. Det står vi fortfarande för.  I arbetsmiljölagens skrivningar talar man om att samverkan ska ske lokalt, mellan arbetsgivare och skyddsombud.

Regeringen pekar på förändringar som skett på arbetsmarknaden, bland annat är det mer inhyrd och utstationerad arbetskraft. För den inhyrda är det fler än en aktör som har ansvar för olika delar av arbetsmiljön och det kan leda till utmaningar. Skulle inte fler lokala skyddsombud göra det läget bättre?  

ꟷ Vikten av att det finns någon på arbetsplatsen som har en motsvarande roll som ett skyddsombud idag har gäller oavsett arbetsplats. Sedan är vi inte blinda för att det kan finnas stora utmaningar på vissa arbetsplatser, att det kan finnas brister och att det är komplext med olika typer av verksamheter. Men vi ska inte glömma att vi har en myndighet, Arbetsmiljöverket, som har möjlighet att kontrollera samtliga arbetsplatser. Den möjligheten har i dagsläget inte regionala skyddsombud. Vi vill lyfta fram de lokala parterna och vad Arbetsmiljöverket kan göra som myndighet i de fall då man verkligen behöver gå in och peka med hela handen.   

Vad ser ni för konsekvenser av att regeringen vill att de regionala skyddsombuden ska få fler möjligheter?  

ꟷ Vi får se tiden an och se vad utredningen kommer fram till. Men med de här kommittédirektiven ser vi stora risker och stor problematik genom den tydliga fingervisning som regeringen har.   

Utredningen ska också ge svar på hur hög kunskapsnivån om arbetsmiljöfrågor är hos företag med färre än femtio anställda. Är kunskapsnivån för låg?  

ꟷ Det är helt korrekt att utbildning kan behövas i många fall. Men det är många aktörer som kan gå in i en sådan roll. Vi parter gör oerhört mycket både gemensamt och enskilt. Gemensamt gör vi det inom ramen för till exempel Prevent och Sunt arbetsliv. Det är en typ av verksamhet som vi bedriver för att öka kunskapen, skapa inspiration kring arbetsmiljöfrågor och erbjuda utbildningar och enkla verktyg. Arbetsmiljöverket gör också i viss mån det.