Tidningen
”Inget lagstöd för begränsning”

INDIVIDÄRENDEN. Att det skulle saknas lagstöd för skyddsombud att företräda enskilda individer är en missuppfattning, enligt arbetsmiljörättsexperten Maria Steinberg. Här bemöter hon Arbetsmiljöverket med flera exempel.
I en intern rättslig utredning om skyddsombudens roll, kommer Arbetsmiljöverket fram till ”att skyddsombudens uppgifter avser generella frågor, och att det inte finns något uppdrag för skyddsombud att företräda enskilda individer”.
Arbetsmiljörättsexperten Maria Steinberg, som är specialist på skyddsombudsrätt, delar inte Arbetsmiljöverkets bedömning av rättsläget.
– Jag har läst igenom lagen från 1912 och alla ändringar framåt. Jag saknar uttrycklig text att det finns någon sådan här begränsning. Lägg till det att det finns en lång tradition: skyddsombuden har alltid företrätt enskilda individer vid exempelvis arbetsskador.
Hon hänvisar till 10 § i förordningen om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd från 1977 där det står att ”arbetsgivare (…) skall samråda med skyddsombudet om arbetsskadeanmälan och ge ombudet en kopia av denna”.
Ett annat exempel som Maria Steinberg menar vederlägger Arbetsmiljöverkets tolkning är 7 § i arbetsmiljölagens 6 kapitel:
”Om det är påkallat från skyddssynpunkt och rättelse inte genast kan uppnås genom att skyddsombudet vänder sig till arbetsgivaren kan skyddsombudet i avvaktan på Arbetsmiljöverkets ställningstagande avbryta arbete som en arbetstagare utför ensam”.
Ytterligare exempel som stödjer skyddsombudens rätt att företräda enskilda, utifrån Maria Steinbergs sätt att se det, är reglerna om introduktion av nyanställda i lagens kapitel 3, 3 §.
– Där har skyddsombud en självklar roll att se till att det blir en bra introduktion för var och en, på individnivå. Om någon exempelvis inte kan svenska tillräckligt bra, har den personen rätt till en introduktion som den förstår. Det står ingenstans att skyddsombud inte ska bevaka det, det skulle ha stått i så fall.
Vidare funderar Maria Steinberg på reglerna kring kränkande särbehandling som ursprungligen kom 1993 som egna föreskrifter, men som numera är flyttade till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4)
– Bakgrunden var självmord. Man ville förhindra att enskilda tog livet av sig på grund av kränkningar på jobbet. Det var individer det handlade om, säger Maria Steinberg.
Hon anar att resursbrist ligger bakom Arbetsmiljöverkets restriktiva tolkning.
– Myndigheten har fått nya arbetsuppgifter de senaste åren: utstationering, arbetslivskriminalitet. Vi är kanske 4,5 miljoner arbetstagare, men bara 230-250 arbetsmiljöinspektörer.
Den restriktiva tolkningen av rättsläget kan få förödande konsekvenser befarar Maria Steinberg. Arbetsmiljöverket har en normerande roll för tolkningen av lagen.
– Dessutom kan de komma att avvisa 6.6a)-ärenden som handlar om individer.
När Arbetarskydd önskade en intervju med Arbetsmiljöverket igår, meddelade myndigheten att en arbetsgrupp ska titta närmare på frågan och återkoppla till myndighetens partsråd inom ett par veckor. Till dess inga intervjuer. Maria Steinberg hoppas att de ändrar sig:
– Det här var bara en intern utredning, bara en tolkning som är felaktig, säger hon.