Han plöjde forskningsmagasin om viruset

Per-Anders Nordström läste allt han kom över om smittovägar, smittrisker och skyddsutrustning. Han tog på sig ansvaret att förmedla information – med allt från insändare i tidningar till mejl till ansvariga i olika myndigheter. När pandemin går mot sitt slut och sjukvårdspersonalen är fullvaccinerad ställer sig äntligen Arbetsmiljöverket på hans sida. Känslan är dubbel, förklarar han. 

ꟷ Jag hade aldrig fått igenom detta i våras. Det är nu, när vi börjar få tre egna självständiga myndigheter igen och regionerna får tillbaka sin självständighet, som det går. Så här kan man inte hantera en kris. 

Per-Anders Nordström är nattsjuksköterska och skyddsombud i hemsjukvården i Alingsås kommun. Han blev skyddsombud för att kunna arbeta för sin och sina kollegors säkerhet under pandemin. Tidigt upplevde han att okunskapen i det svenska samhället var stor, han läste internationella forskningsmagasin som The Lancet och British Medical Journal för att förstå vad som drabbat oss och hur de som har utsatta arbeten i vården ska kunna skydda sig mot smitta. 

ꟷ Den första gången jag agerade var när jag skrev till Vårdhygien på regionen. Jag tyckte det var konstigt att de påstod att hostningar och nysningar inte innebar att aerosoler skapas, och att vi därför bara skulle ha visir och inte munskydd. 

Regionen kunde visa upp studier, Per-Anders Nordström var till en början nöjd med det.  

ꟷ Men de studier som finns är gjorda i en annan miljö – på sjukhus som har tolv gånger mer effektiv ventilation än vi har. Man kan inte översätta det sammanhanget till vårt. Jag fattade tidigt att studierna som användes som bevis inte gick att luta sig emot i vår verksamhet. 

Ett uppmärksammat skyddsstopp på Serafen i Stockholm, där Arbetsmiljöverket avgjorde till förmån för bättre skyddsutrustning, kom att ändra förutsättningarna för skyddsombuden. Ett myndighetsgemensamt uttalande följde där beslutet förklarades gälla lokalt. I uttalandet betonades att Folkhälsomyndighetens rekommendationer skulle vara utgångspunkten för lokala riskbedömningar om nivå på skyddsutrustning, liksom för hur Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg skulle agera under pandemin.  

ꟷ Det fick enorma konsekvenser för oss som arbetar inom vården, och även för smittspridningen. FHM jobbar på nationell nivå – deras fokus är att lägga resurserna där de mest effektivt trycker ned smittan. Men det perspektivet fungerar inte i vår verksamhet där vi ska hantera risker i arbetet. 

Han poängterar att det sedan länge finns ett system för säkerhet i arbetet som har varit särskilt viktigt under pandemin – det systematiska arbetsmiljöarbetet – och det borde i hans mening ha stöttats. Det vill säga; de risker han informerade om skulle ha utretts, inte bemötts med vad han kallar mantrat ”Vi följer rekommendationerna.” Men detta blev konsekvensen. 

ꟷ Myndigheterna ska agera självständigt. De ska ha olika perspektiv. Det är deras uppgift. Socialstyrelsen ska ha patientperspektivet, AV ska ha arbetsmiljöperspektivet och så vidare – det finns en mening med det. Det är viktigt att vi drar lärdom av detta så att det inte händer igen. 

Kritik mot Serafen-uttalandet följde såväl internt från Arbetsmiljöverket som från fackligt håll: arbetsmiljölagen väger tyngre än FHM:s rekommendationer, hävdades det. Men Per-Anders Nordström kände ändå att han saknade stöd i sin kamp för säkrare arbetsmiljö. Han har stöttats av vissa kollegor, men han är besviken på facket och på arbetsgivaren.  

ꟷ I andra länder har facken skrikit efter skydd mot luftburet virus. Här har man från april nöjt sig med att kräva skydd i enlighet med rekommendationerna. Jag uppfattar att det blev för svårt här, när de fackliga organisationerna inte längre kunde använda lagstiftningen. 

Hans egen kamp resulterade i en så kallad 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket. I den lämnar han utförlig redovisning för hur han agerat för att få en skyddsnivå på arbetsplatsen i enlighet med befintlig arbetsmiljölagstiftning. Uthålligheten är imponerande, här är sida upp och sida ned med dokumentation och med hänvisningar till internationella studier. Hur kommer det sig att ett enskilt skyddsombud drar ett så tungt lass? 

ꟷ Jag har inte lust att vara kanonmat. Det handlar om vårdpersonalens och även vårdtagarnas liv. Jag kan inte acceptera att man behandlar oss på det viset. Vårdarbetare har behandlats som om detta vore en influensa. 

Det är inte första gången som Per-Anders Nordström tar en fajt om arbetsvillkor. Han anser att alla har en skyldighet att ifrågasätta hur arbetet går till, särskilt i en pandemi. Rätten att försvara sin åsikt, och självklarheten i att kämpa mot orättvisor, har han fått med sig från uppväxten. 

ꟷ I min familj var det viktigt att kämpa för det man ansåg vara rätt. Båda mina föräldrar var engagerade i Kommunistiska partiet. Under hela uppväxten har diskussioner om rättvisa förts. För mig är det naturligt och kanske lättare än för andra att agera i sådana frågor. 

Han har ännu ett skäl till sin oräddhet. Han är på väg bort från yrket. Familjen är, som han säger, ”modern” med sammanlagt fem bonusbarn på båda sidor samt ett gemensamt barn som visade sig vara tvillingar. Det finns många som saknat hans närvaro och nu är det nog. Per-Anders Nordström laddar om för en ny karriär. Han är ung, har läshuvud och tid att välja om. Men han är trött nu. Studierna i biologi är satta på paus, omtentorna blev för många. 

ꟷ Jag har avvecklat allt som inte är helt nödvändigt, men jag är fortfarande förtroendevald och skyddsombud. En till 6:6a är inne för beredning. Den handlar om våra förkläden – inte heller de är godkända som skyddsutrustning.