Ta vara på den tredje semesterveckan

De där som ska bygga ägnar en stor del av tiden fram till semestern med att tjata till sig överblivet virke/skruv/inredningsdetaljer, och det finns ingenting som inte kan nyttjas igen. Allt från flaggstänger till kantsten.

Vi som tänker vara lediga ägnar tiden åt att sy ihop ledighet för särkullsbarn och ungar som ska sommarjobba. Det här är mer pyssel än man tror. Ett år berodde min ledighet på hur min dåvarandes före detta mans nya sambos barns pappas nya tjej skulle ha ledigt. Man kunde få huvudvärk för mindre. Men å andra sidan är det inte så mycket att prata om i nyproduktion av bo­städer. Vi har byggsemester – fyra veckor från vecka 28, och då är det bäst att solen lyser.

Visst, det har ändrats en del. Väldigt mycket föräldraledighet tas ut under sommaren, som av en ren händelse, vilket gör att vissa har åtta veckor på sig att slöjda på nya huset. Eller för att kunna glo på OS eller fotbolls-VM om det återigen skulle vara på platser där semifinalerna går klockan tre på natten.Men mest är det nedräkning till sista fredagen.

Kropparna är slitna nu, och sega vårdagar med knappa plusgrader gör inte saken bättre. Man kan snacket på morgonen, kaffet smakar inte lika bra, och inte blir det bättre av att några försvinner lite i förväg, drar iväg vid midsommar ungefär. Medan vi andra sitter kvar i den stekande sommarhettan, flämtar som hundar av vätskebrist och ser folk som redan är lediga åka förbi med glada barn, på väg till nån svalkande badplats. Ända till vår egna första semesterdag, regnet står som en vägg, det är sex grader varmt, ungarna gnäller, och hustrun föreslår genast sista minuten-resa. Men vi genomlider enformiga bilresor till släkt som är för bekväm för att åka själva, dyra vägkrogar, borttappat bagage i Tunisien, hotell med inbyggd ohyra, hennes odräglige bror, ösregn när taket ska läggas på, svindyra nöjesfältsbesök som får en att vilja sälja familjen, fisketurer utan napp, och stress.

För det är ju vad semester numera innebär – ’se för fan till att vara lyckliga nu, för det här är dyrt’, som en kollega morrade till sin högljudda klan.

Första veckan brukar jag vakna i vanlig tid, svära, och kanske somna om. Andra veckan har kroppen lugnat sig en smula. Tredje veckan är jag verkligen ledig, sover som en sten, är glad och nöjd. Fjärde veckan börjar man ställa in sig på att jobba igen. Så strängt taget är det en semestervecka som räknas. Den tredje. Ta vara på den och varandra! Det är snart jul.

Glad sommar!