Win-win eller BNP-ras? 

Kurt Eriksson var 1988 sekreterare i utredningen för den sjätte semesterveckan som man föreslog skulle införas.

– Sedan dess har det varit ett evigt utredande om frågan fram tills nu. Frågan landade också i om det var staten eller arbetsmarknadens parter som skulle besluta om det här. Vissa ser det som en solidaritetsfråga och det är något som är nytt efter pandemin. Frågan har inte diskuterats på det sättet tidigare, säger han.

Erland Olausson har varit politiker för Socialdemokraterna och avtalschef för LO och säger att beslutet om att införa en sjätte semestervecka snabbt drogs tillbaka på grund av den ekonomiska utvecklingen.

– Socialdemokraterna bedömde att man inte kunde uppfylla det löftet så det drogs tillbaka. Det har hela tiden varit en avvägning av hur man ska ta ut produktionsöverskottet från arbetstagarnas sida, om den ska tas ut i lön eller ökad fritid. 

– Sedan har arbetstidsförkortning i praktiken redan införts inom flera olika områden och branscher men det är naturligtvis så att inom områden där många arbetar deltid, med låga löner, och inte har en lika stark position i förhållande till arbetsgivaren, så är det svårare att ta ut det i form av ledighet.

Att den sjätte semesterveckan drogs tillbaka sågs till en stor del som en naturlig del av att ekonomin efter en framgångsperiod under åttiotalet hade en stark tillbakagång.

– Argumentet att det inte fanns pengar vann eftersom nittotalettalet blev en ganska katastrofal period ur ekonomisk synpunkt och Socialdemokraterna kom fram till att de inte ville gå ut med en så kostnadstung reform i valet. Man drog tillbaka de två extra semesterdagar som man hade hunnit införa men jag minns inte att det var några stora protester, det var säkert en och annan som var besvikna på Socialdemokraterna. Arbetstagarna hade nog hoppats att de skulle driva igenom sitt löfte men några stora protester har jag inget minne av. Arbetstagarna fann sig på ett sätt i hur det blev.

Ganska snabbt inpå kom det för svenska förhållanden en svår tid med massarbetslöshet och skyhöga räntor.

– Det var nog så att andra saker kändes viktigare. Ett argument som var vanligt då men som jag inte har hört nu är att sänkt arbetstid skulle leda till minskad arbetslöshet, för man skulle dela på jobben, den argumentationen har jag inte stött på i dagens debatt.

Erland Olausson har följt frågan om arbetstidsförkortning under hela sitt yrkesliv och säger att argumenten till en stor del har varit desamma.

– Fram till nu har det här varit en fråga i olika avtalsområden, där man har infört olika arbetstidsförkortningar beroende på skiftgång eller prioriteringar som facken har gjort, nu diskuterar man en allmän arbetstidsförkortning, och då är man på ett sätt tillbaka till -73, då man införde en allmän sänkning av veckoarbetstiden. I dag är det samma typ av diskussion som det var -73, men frågan har hanterats utifrån de olika branscherna och de olika förutsättningarna.

Att Sverige har den längsta veckoarbetstiden i Europa anser Erland Olausson dock är ett sviktande argument.

– Historiskt har det traditionellt funnits två sätt att förkorta arbetstiden, antingen förkortar man veckoarbetstiden, eller så ökar man ledigheten i form av till exempel semester, det gör det lite knepigt när man gör internationella jämförelser. När man säger att vi i Sverige arbetar mer än andra länder, vi har nog i snitt längre veckoarbetstid, men om man ser på årsarbetstiden, så är jag ganska säker på att vi inte har längre arbetstid än de flesta andra länder, kanske till och med kortare.

Erland Olausson pekar på att det är en stor skillnad mellan olika grupper arbetstagare och att 9 av 10 LO medlemmar inte kan arbeta hemifrån.

– Så det är en väldig skillnad på möjlighet till flexibilitet i jämförelse mot den som har möjlighet att utföra sitt arbete hemma, en allmän arbetstidsförkortning ändrar ju inte detta eftersom den skulle inbegripa alla, så ska man komma till rätta med den orättvisan eller den skillnaden, får man försöka hitta andra lösningar. Allt kokar ner till att det inte finns några gratisluncher – oavsett om det införs via lagstiftning eller via avtal.

– Ibland när man diskuterar arbetstidsförkortning framstår det som att det ska vara gratis för löntagarna, men det är inte så det fungerar, ökar konstaderna för företagen så minskar utrymmet för löneutbetalning. Sedan kan man diskutera i evigheter om man kan effektivisera mer om man arbetar kortare tid, men då ökar kanske stressen, så det är, det finns ingen som kan säga vad som är rätt eller fel, ytterst är det en fråga hur man vill ta ut sin del av överskottet.

Gudrun Schyman har varit med under många diskussioner kring förkortad arbetstid och anser att de som är emot att införa en minskning av arbetstiden är kvar i gammalt traditionellt ekonomiskt tänkande.

– Det är en politisk propp och jag hävdar med bestämdhet att det beror på patriarkala föreställningar som lever kvar och visar på hur makten ser ut i arbetslivet. Det finns en massa fakta som visar att det är lönsamt, det är ingen som går back, man får mer attraktiva arbetsplatser och får ner stress och sjukskrivningar, det finns ingenting som säger att en minskning av veckoarbetstiden skulle bli dyrare för företagen.

– Vi förespråkade det när jag var med i Vänsterpartiet och då handlade det just om en daglig förkortning av arbetstiden, utifrån att vi inte längre kan ha den gamla synen på att man ska ha åtta timmars arbete, åtta timmars vila, och åtta timmars sömn. Det bygger på att någon sköter markservicen och att någon är hemma och tar hand om hem och barn.

– Konsekvensen av det är att kvinnor går ner i deltid och det får konsekvenser för deras ekonomi och möjlighet att utvecklas på jobbet, efter pandemin har det skett en förändring i hur människor ser på distansarbete men det gäller inte för många kvinnor eftersom en stor del av dem arbetar inom omsorgsarbeten som man inte kan utföra på distans. Det finns också många skäl att sakta ner lite och ta det lite lugnare utifrån den omställning som vi måste acceptera när det gäller klimatet.