Utkonkurrerad av en skicklig robot

Borden är dukade och frukostgästerna har anlänt till den populära restaurangen. Det gnisslar lite när servitören kommer rullande. Roboten kör fram till bordet med det beställda kaffet och stekta ägget. Det är trångt vid frukosttid, men människor makar på sig, ler åt den gulliga maskinen med humanoida drag och har fått något trevligt att prata om. Kanske pratar de om att den ser ut som en katt. Kanske undrar någon vad som händer med serveringspersonalen när deras arbete görs av en konstgjord ”kollega”.

Den artificiella intelligensens särskilda fördel är just den enastående inlärningsförmågan och förmågan att hantera stora mängder information och göra komplexa bearbetningar av dessa. Vanliga användare känner nog bäst till de AI-baserade språkmodeller som i dag i stor skala ger stöd åt professionella användare som översättare och akademiska författare till rapporter och avhandlingar. Men utvecklingen har rusat i tekniktunga branscher som försvaret, sjukvården, logistik och förstås IT, samt i branscher som kännetecknas av repetitiva moment.

Vårdsektorn står inför en veritabel revolution där läkare redan nu får beslutsstöd i tolkningar av exempelvis röntgenbilder, med en bildanalys som överträffar den en enskild läkare klarar av att göra. När vårdpersonalen besvarar samtal på 1177 har ett AI-system redan gjort så kallade triage, en föreslagen prioriteringsordning utifrån inknappade uppgifter.

Det är lätt att drömma sig bort inför alla möjligheter när en sådan hyperpresterande superintelligens tar oss vid hand. Precisionsmedicin, specifikt balanserad för den individuella patienten, väntar runt hörnet. Örsnäckor med simultanöversättning av talat språk gör det lättare att resa och ta kontakt med människor i främmande hörn av världen. Och logistiksystemen har befriat människor från många fysiskt tunga lyft och farliga manövrar. 

Det är också relativt lätt att förstå hoten. Vem behöver översättare i morgon? Jo, kanske behövs en poet för att tolka känslor och outtalad närvaro i en lyriköversättning, men utöver det? Marknaden för att översätta manualer och handböcker är redan död. Arbetsmarknaden står inför en väldig omvandling. Att AI kan leda till att hela yrkesgrupper töms på folk har länge varit uppenbart. Men om detta har det redan skrivits spaltmeter. 

Mindre är skrivet om dem som blir kvar på en arbetsplats där AI fått en viktig roll i verksamheten. Vad händer med dem som blir kvar i en organisation som lägger ut en del av arbetet på robotar? Som så att säga fått en robot som ”kollega”. Dessa effekter av AI på arbetsmiljön är precis vad Magdalena Ramstedt Stadin, ägnar sig åt i sitt arbete på institutionen för IT på Uppsala universitet. 

- Det har forskats länge och mycket om AI men forskningen är lite senfärdig med att titta på arbetsmiljöaspekten. Det finns inte särskilt mycket arbetsmiljöforskning förrän nu. Sedan några år tillbaka pågår ett gäng projekt ute på olika universitet, säger hon. 

Här ska förtydligas att roboten i många fall, kanske de flesta, inte har en fysisk form. Den AI-robot som till exempel tolkar onkologens röntgenbilder är digital. Det är också den AI som analyserar omvärldsdata och hjälper chefen att fatta beslut. Och den som har ersatt telefonväxeln och receptionisterna. 

Låter det inte redan lite ensamt? Just det är en av de psykosociala risker med AI som det nyligen börjat forskas på och som kan uppstå när AI tar över arbetsuppgifter och befattningar på arbetsplatser, att känna sig isolerad med en maskin. Vad gör det med trivseln och välmåendet? Ensamhet och isolering är en av de aspekter Magdalena Ramstedt Stadin tittar på, och hon nämner jordbruket, en bransch som blivit väldigt beroende av teknik och maskiner, och där AI-tekniker börjar göra sitt inträde. Det en gång personalintensiva bruket på en gård är numera ofta ett enmansjobb.

- Vad gör det med arbetsengagemanget? Man kanske inte blir bonde för att man brinner för teknik. Samtidigt finns en väldig potential i AI för hur man ska bruka jorden. Vissa mätningar som tidigare varit svåra att göra kan leda till stora förändringar.

På Karlstads universitet leder Kristina Palm ett projekt där hon undersöker hur det är att arbeta med en ”robotkollega”. Ett av de projekt hon studerat är restaurangen i inledningen, med den humanoida robotkatten. Av forskningsetiska skäl kan hon inte avslöja exakt vilka företag hon studerat, men hon berättar att syftet med robotiseringen var att spara på den fysiska belastningen på serveringspersonalen. Det var en stor restaurang och även om serveringspersonalen fortfarande var tvungna att lasta på och av roboten slapp de bära mattallrikarna och travarna av disk genom hela lokalen. Att robotarna underlättade de anställdas arbete gjorde att de var positiva till sina konstgjorda ”kollegor”, även fast de inte alltid fungerade som planerat. Robotarna kräver utrymme och hade svårt att ta sig fram när de behövdes som mest, vid rusningstiden. I gengäld höll de kunderna på gott humör även när köerna var långa. En oväntad bieffekt var att de anställda behövde spela teater kring robotarna. Robotarna fick namn och barn frågade saker som ifall de blev sjuka någon gång.

- Om det förväntas att personalen ska spela teater på jobbet kanske man behöver förbereda dem för det. Det är sådant man kan behöva ta med i beräkningen. Men i det stora hela i de organisationer som vi undersökt är personalen positiv för att arbetet ändå underlättas. Arbetsgivaren har lyckats göra den fysiska miljön bättre, och har inte heller lagt på flera arbetsuppgifter, säger Kristina Palm.

Det finns ett undantag. Ett projekt, på ett socialkontor i en svensk kommun, som visar på mer nedslående resultat för de anställda. Även där var socialarbetarna positiva till AI:n som skulle ta över en del av databearbetningen. Roboten, en så kallad RPA, Robotic Process Automation, tog beslut kring ekonomiskt bistånd, gick igenom datamaterialet och föreslog beslut, mycket snabbare än vad handläggarna kunde göra. Handläggarna såg fram emot att kunna lägga extra tid på kvalitativa kundkontakter, samtal och fördjupning. Men i stället fick de fler ärenden, och merarbete med att granska robotens beslut. Flera avslutade sin anställning.

Kristina Palms erfarenhet är att arbetsmiljöfrågorna gärna glöms bort vid automatisering 

- Det belyser ett något naivt förhållningssätt från många arbetsgivare. Vi bara slänger in AI, ibland blir det bättre, ibland inte. Det är viktigt att man försöker göra risk- och konsekvensanalyser. Man behöver förstå att man kan behöva utbilda personalen med att det kommer få den här och den här konsekvensen. Ofta inför man ny teknik för att effektivisera och för att ta bort monotona arbetsuppgifter.

- Men vi har sett att man ibland får ännu högre arbetsbelastning, folk slutar för att de inte trivs och så anställs inga nya och till slut är man färre än förut och har sämre arbetsmiljö, säger hon. 

Ingen vet säkert vilken utbildning som kommer att vara gångbar om några år. Men den som har lärt sig om hur olika AI-tjänster kan användas antas ha ett försprång, vilket har lett till en uppsjö av företag som riktar sig till företag som vill vässa och förbereda sin personal för AI-revolutionen. Flera av kurserna är digitala och använder sig förstås av AI i sin kommunikation med intresserade kunder. Nischad Utmaning, grundat av en tidigare IT-entreprenör, erbjuder en 3 timmar lång digital kurs i hur man kan implementera AI på kontoret och kan presentera en lång lista på tidigare kunder: flera politiska partier, Stockholms stad, Estrella, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, Kriminalvården, Läkare utan gränser, Riksidrottsförbundet, Leksands knäckebröd, Arlanda, bland andra. Den ”supersmarta AI-chattbotten Mai-Britt” svarar på frågor efter att först ha skrutit om sin egen förträfflighet. Mai-Britt hade dock inte väntat sig en fråga om arbetsmiljö och ber om betänketid. Ett femtontal sekunder senare kommer svaret att ”arbetsmiljö som ämne är inte specifikt nämnt i de dokument jag är tränad på. Under kursen ’AI på jobbet’ tar den däremot upp vissa etiska aspekter och risker med bias”. Därefter hänvisar Mai-Britt till ”Fredrik” och lämnar mejladress och telefonnummer. Fredrik svarar dock inte på något av dem. 

Magdalena Ramstedt Stadin oroar sig inte för att alla plötsligt ska bli av med sina jobb när AI tar över. Vissa branscher kan drabbas, men nya jobb och branscher kommer att uppstå, tror hon. Däremot vill hon se mycket mer forskning på arbetsmiljö i denna nya verklighet. En fara som hon redan tycker sig se är att vi riskerar en markant ökning av människor som lider av så kallat bluffsyndrom. Bluffsyndrom är en psykologisk term som typiskt drabbar människor som byter från en hemtam till en främmande miljö och kanske når framgångar där. Detta kan ge en känsla av att låtsas, att inte vara på riktigt och kan leda till rädslor för att bli avslöjad som en bluff. Syndromet har typiskt drabbat invandrare, klassresenärer och exempelvis kvinnor som slår sig fram i manliga miljöer, men riskerar nu att drabba människor i deras egen hemmiljö när de känner sig brädade av maskinen som hela tiden gör saker bättre än de själva gör. Röntgenbilder analyseras redan säkrare av AI, och när AI-stöd används vid operationer utjämnas skillnaden mellan erfarna äldre kirurger och nyutbildade oerfarna kirurger. Detta är positivt ur patientsäkerhetssynpunkt, men kan vara negativt för de beprövade kirurgernas yrkesstolthet.

- Det kan ge känslor av bluffsyndrom, att de känner att de egentligen inte är så kapabla som omgivningen tror, och väntar på att bli avslöjade, säger Magdalena Ramstedt Stadin.

Inte all AI kommer att befria oss från rutinuppdragen, utan en del slår mot själva yrkesstoltheten, det i våra arbeten som vi tycker är roligt och lite svårt och som vi därför är stolta över att klara av. 

- AI har exceptionella förmågor. Vi kan tappa i autonomi. Det kan få oss att tvivla på vår egen kompetens och det riskerar att påverka vår självkänsla. Det gäller på många områden. Tänk en akademiker som är stolt över att skriva bra engelska. Så testar den en AI-baserad språkmodell och drabbas då av känslan att jag var visst inte så bra på skrivande ändå. 

Det ovanliga med den här omställningen är kanske att den slår på alla nivåer. Beslutsfattare kommer i en komplex värld i allt högre grad att luta sig mot AI-analyser för sina beslut. Översättare och människor som författar rapporter på främmande språk använder språkmoduler som redan är briljanta på språk. I förlängningen befarar Magdalena Ramstedt Stadin en kompetensförlust, till exempel när oerfarna kirurger aldrig utsätts för den träning som skulle ha gjort dem till självständiga kirurger. Och den som förlitar sig på språkstöd på universitetet kommer den att utveckla sitt eget skrivande? De riskerar att bli beroende av AI-stödet, och bluffsyndromet kommer som brev på posten.

- Ju mer vi digitaliserar , desto mer beroende blir vi av tekniken. De blir svårt att utföra arbetet utan tekniken. Vi blir mer sårbara. Vad händer då vid ett elavbrott? säger hon, men vänder i nästa mening på steken. 

- Det kan förstås också bli så att vår intelligens stärks när vi får upp ögonen för hur AI-språkmodellen formulerar sig och tänker: Aha, kan jag skriva så! Sen är ju också det här en politisk-etisk fråga, hur vill vi ha det? Det kan styras med lagstiftning till exempel, säger Magdalena Ramstedt Stadin som tror på en återkomst för mjuka värden.

När AI gör vissa saker bättre än oss behöver vi fundera över vad en människa är, vad som särskiljer oss och vad vi är bäst på: Att vara människor. Kanske kan dessa mjuka värden komma att skydda vissa yrkesgrupper från automatiseringen, sådana som vård- och cafépersonal. Vi vill ju träffa varandra, ha upplevelsen av att prata med en människa.

Premium

Det ska vara lätt att göra rätt med AI

SYSTEMATISKA FÖRBEREDELSER. AI är en ny varelse på arbetsplatserna. Det gäller att förbereda de anställda så de vet hur man ska hantera robotarna. Här följer ett antal goda råd.

Man kan bli mörkrädd för mindre

KRÖNIKA. I min hjärna innebär det att en spöklik, människoliknande robot delar kontorslandskap med mig. Kan man slänga käft med dem?

: