När krisen är där - tänk utanför planen

Hur hanterar man bäst en kris? Jo, man följer handlingsplanen.

Om detta är svenska krishanterare överens. Det intresserar forskaren Edward Deverell, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan. 

– Kriser är per definition händelser som står utanför vår kontroll. Det är riskabelt att sätta allt hopp till tidigare planering, säger han. 

Tanken med den studie han genomfört var att ta fram kriterier för att mäta god krishantering. Det saknas nämligen, trots att det finns gott om forskning på området. Att fråga krishanterarna vad de själv ansåg verkade vara ett bra tillvägagångssätt.

– Vi har gjort sammanlagt 40 intervjuer med praktiker som jobbar med krishantering, de finns på centrala, regionala och lokala myndigheter. Kriserna de refererar till skiftar på de olika nivåerna. Centralt kan det vara stora samhällsutmaningar som flyktingkrisen 2015, terrordåd, skogsbränder eller stormar, lokalt är det ofta mer avgränsade räddningstjänsthändelser. 

Forskarna ville ha en bred flora av kriser och de fick allt från terrordåd på Drottninggatan till störningar i vattendistributionen och bränder i bostäder. Allt inom offentlig verksamhet, eftersom det krävs en viss öppenhet som kan vara svår att få från företag. 

– Men självklart utmanas alla organisationer av den här typen av händelser. De behöver ha en planering inför dem, och öva inför dem.

Att mäta krishantering är väsentligt för att få en möjlighet att öka kvaliteten på den. Det är viktigt inte minst för dem som arbetar närmast krisen: 

– Vi har sett vid intervjuerna att särskilt situationer som hanterats mindre väl lämnar djupa spår. Det är ofta något som enskilda medarbetare får hantera på egen hand. De kan få tankar och bilder som är laddade med känslor och som återkommer, kanske livet ut. 

När intervjuerna var insamlade och analyserade visade det sig alltså att de kriterier som kom fram till stor del handlar om att följa planer och rutiner – att följa de förutbestämda vägarna att hantera olika händelser.

– Det är spännande och motsägelsefullt. Kriser är per definition händelser som ligger utanför vår kontroll och som bryter av mot vardagen - händelser som vi inte kan planera för eftersom de vardagliga resurserna och arbetssätten inte räcker till.

Det problemet kan han och hans kolleger inte lösa.

– Framförallt är det en insikt vi vill förmedla. Det finns en risk i att sätta medarbetare i en krishanterande position med enbart planer och en förväntning om att de här planerna skulle vara tillräckliga. Medarbetarna intalas att de har verktyg att hantera oväntade händelser, vilket ger dem falsk trygghet. Han är tydlig med att han inte avfärdar planerna i sig: 

– Handlingsplaner är värdefulla men de är bara dokument som ofta domineras av en checklista över vem man ska ringa för att sätta igång saker. Men de ger inte konkret stöd i själva hanterandet av krisen. Ändå säger en stor del av respondenterna ”Allt står i planen”. 

 Vad ska man då göra? Det blir sannolikt föremål för fortsatt forskning, Edward Deverell funderar som bäst på ett projekt som låter honom studera internationell forskning om framgångsfaktorer.

Tills vidare föreslår han att man på organisationerna övar inför kriser med ett så kallat contingencyperspektiv - ett situationsanpassat perspektiv där deltagare tränas i en miljö där de saknar kontroll och där de lär sig att fatta beslut utan tillgång till full information.

Och att man tittar mer på personlighet och sammansättning av olika personlighetstyper vid tillsättning av tjänster som innebär krishantering.

– Det är inte alltid som den som är mest lämpad får funktionen att hantera kriser. Detta är till stor del en fråga om personlighet. Det krävs ett kreativt mindset, att kunna gå utanför ramarna. Och det handlar väldigt mycket om att hitta rätt lag, rätt sammansättning av människor för att hantera de här situationerna.