LO-KONGRESSEN

”Inför utbildning inom arbetsmiljö på polishögskolan”

Tomas Kullberg, ordförande Byggnads Stockholm-Gotland vill ha obligatorisk utbildning för poliser om arbetsmiljöbrott.

UTBILDNING. Allt för många utredningar kring arbetsmiljöbrott läggs ner på grund av okunskap hos poliser som bedriver förundersökningar anser Byggnads Stockholm-Gotland som inför LO-kongressen har lagt en motion om att förbättra kunskapen inom arbetsmiljö på polishögskolan.

Publicerad Senast uppdaterad

I motionen anförs det att LO ska verka för att polishögskolan inför obligatorisk utbildning inom arbetsmiljölagstiftningens område och att LO verkar för att det säkerställs att arbetsmiljöbrott utreds och prioriteras av välutbildad personal inom polisväsendet.

– Vi har lagt motionen eftersom vi ser att när det sker ett tillbud eller en olycka där blåljus och poliser kommit på plats så saknas det sakkunskaper i arbetsmiljölagen vilket gör att man ofta kollar på vållandedelen och om olyckan har föranletts av illvilja snarare än att se det större perspektivet och ställa rätt frågor som kan fastställa om arbetsgivaren har vidtagit alla nödvändiga åtgärder eller om olyckan skett på grund av brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Tomas Kullberg som är ordförande för Byggnads Stockholm-Gotland.

Ofta leder det till att poliserna som kommer ut på plats utreder vållande och försöker fastställa vem som har orsakat en olycka – och missar att utreda om arbetsgivaransvaret har uppfyllts och saknar förståelse för vem som är arbetsgivaren och ansvarig för att leda och fördela arbetet.

– Därför anser vi att man som polis behöver ha sakkunskap i arbetsmiljölagstiftningen och vem som är ansvarig för arbetsmiljön för att få ett större perspektiv i sakfrågan. Preskriptionstiden för den här typen av brott är fem år och under den tiden hinner mycket hända. Jag tror att det skulle gynna poliserna att ha mer kunskap inom arbetsmiljö.

Vid en arbetsplatsolycka fick jag ut en polis som var skyddsombud och då blev det en helt annan diskussion.

Tomas Kullberg tror inte att det är någon omfattande utbildning som krävs för att poliserna ska kunna se på arbetsplatsolyckor på ett annat sätt.

– Det handlar om några dagars kompletterande utbildning för att poliserna ska kunna ställa rätt frågor. Vid en arbetsplatsolycka fick jag ut en polis som var skyddsombud och då blev det en helt annan diskussion. Det krävs att man får hela bilden i ett tidigt skede för att fortare kunna fastställa vem som har gjort vad och vem som borde ha gjort vad, säger Tomas Kullberg och pekar på att polisen behöver fastställa de bakomliggande strukturerna på arbetsplatserna som hur många yrkesgrupper det finns på samma yta och om har man fått förutsättningar att utgöra sitt jobb.

Enligt motionen lägger åklagare ofta ner ärenden om arbetsolyckor och vållande till annans skada eller död på grund av bristfälliga förundersökningar. Arbetsmiljöverket måste få mer resurser och satsa på branschspecifika inspektörer och rutinerna för myndighetssamverkan på olycksplatsen stärkas för att ge åklagaren matnyttig information och tillräckligt underlag för en rättslig prövning.

– Det krävs även ett närmare samarbete med Arbetsmiljöverkets inspektörer och att skyddsombuden involveras. Polisen måste man bli lite bättre på att ställa rätt frågor om sidohändelser, skyddsprotokoll och om det till exempel finns språkförbistringar. Det gör man om man kan arbetsmiljölagen på ett annat sätt.

Tomas Kullberg tror att motionen kommer att få bifall under LO-kongressen och att man kommer att börja arbeta för att förbättra utbildningen inom arbetsmiljö på polishögskolan.

– Det är inte bara vår bransch som har de här problemen utan jag tror det gynnar alla kollektivanställda när polisen får lite mer kunskap om arbetsmiljölagstiftningen, jag har förhoppningar om att den här ska gå igenom – det känns så i samtalet.