Tuffa tag mot arbetslivets skurkar

I början av juni var det dags igen för Sveriges största musikfestival, Sweden Rock, med band som Judas Priest och The Hives. Under festivalens folktätaste dagar, fredagen och lördagen, fick arrangörerna besök av tjänstemän från de myndigheter som ingår i Center mot arbetslivskriminalitet. Tjänstemän från arbetsmiljöverket, skatteverket, försäkringskassan, polisen och arbetsförmedlingen kom på ett oanmält besök. Eller inspektion snarare. De kontrollerade knallarna, kontanthanteringen, arbetstillstånden, arbetsmiljön, arbetstiderna och säkerheten.

- De som var där tyckte att det var en lyckad insats. Det var ganska många som hade obesiktade bakgavelliftar. Det kan vara farligt ur säkerhetssynpunkt, så där drog vi in över en miljon kronor i sanktionsavgifter på de två dagar vi var där. Försäkringskassan var också med, för deras del är det intressant till exempel om någon person står och jobbar som kanske har full ersättning från försäkringskassan. De öppnade någon misstanke om felaktiga utbetalningar, sammanfattar Lina Andersson.

Det var en ganska typisk insats. Flera myndigheter i samverkan. På plats. Efter att ha fått tips om att det slarvas med säkerhet, bidrag, arbetsrätt. Sedan centret mot arbetslivskriminalitet i Malmö, AKC Syd, drogs igång i december 2023 har tjänstemän från de olika myndigheterna hunnit göra 55 stora sådana insatser, då nästan alla myndigheter är med. Och ett otal mindre med representanter från ett par eller några få myndigheter. 

Lina Andersson arbetade i tretton år som polis, innan hon sadlade om till samordnare på arbetsmiljöverket. AKC Syd var ett av de sista regionala AKC-centren att dra igång sin verksamhet och Lina Andersson utsågs till regional samordnare. Representanter från de nio myndigheter, inklusive polisen, skatteverket och försäkringskassan, som för två år sedan fick regeringens uppdrag att inleda samverkan mot kriminalitet i arbetslivet sitter fysiskt i samma lokal i Malmö. Dessutom sitter en representant för gränspolisen med. Under de första åtta månaderna har mycket av arbetet gått ut på att besöka kommuner i regionen och hjälpa dem att komma igång.

-Vi pratar mycket nu om att den organiserade brottsligheten flyttat från storstäderna ut i mindre kommuner. Påverkan på samhället blir väldigt stor i en liten kommun, om det finns osund konkurrens så kan det få stora konsekvenser för det lokala näringslivet.

- Då är det bra att vara där och röra om i grytorna. Vi hjälper de lite mindre kommuner som inte haft lokal myndighetssamverkan innan, till exempel Tomellilla, Sjöbo, Ronneby, berättar vad vi gör och hur de kan komma igång med en myndighetsgemensam kontroll, säger Lina Andersson 

Förra året gjordes 3090 inspektioner inom myndighetssamarbetet i hela landet, enligt AKC:s nationella återrapportering. Några exempel på resultat är att arbetsförmedlingen drog in 6,8 miljoner kronor i återkrav eller inställda utbetalningar från arbetsgivare som, exempelvis, betalat ut felaktiga löner. Försäkringskassan krävde tillbaka 800 000 kronor i felaktiga utbetalningar. 300 polisanmälningar gjordes och 100 personer utan arbetstillstånd identifierades. Skatteverket tog in totalt 22,5 miljoner kronor i kontrollavgifter och höjda skatter, efter kontroll av personalliggare och kassaregister, samt påföljande fördjupade utredningar. 84 personer hittades som av jämställdhetsmyndigheten misstänkte vara utsatta för människoexploatering.

För en månad sedan föll en unik dom i Lycksele tingsrätt, (Läs mer på sidan 34). Ett par i Västerbotten dömdes till två och ett halvt års fängelse och skadestånd för grov människoexploatering av nio thailändska bärplockare. Det har hittills varit svårt att bevisa att personer har arbetat under ”uppenbart orimliga villkor”, vilket är kravet för att det ska anses vara människoexploatering. Den fällande domen blev möjlig tack vare de regionkoordinatörer som var på plats och gjorde tillsyn på bärföretag i Åsele, med människohandelssektionen på Noa, gränspolisen och arbetsmiljöverket. 

”De har engagerat sig mycket i bärplockarnas situation. Upprinnelsen till allt var att de hade samlat bärplockarna på ortens kulturhus för att höra hur de hade det. Vissa hade uttryckt att de ville prata med polisen, och därför var också polisen där och det var då det kom fram”, kommenterar åklagaren Petra Götell. 

Bärbranschen har identifierats som en riskbransch av AKC Nord. Nationellt har ett antal riskbranscher identifierats, främst hotell- och restaurang, bygg och anläggning samt handel, varav i synnerhet bilverkstäder, frisörer och skönhetsvård. AKC Syd har under året särskilt inriktat sig på restauranger, bilvårdsföretag, frisörer, thaimassage och transportföretag.

- Arbetslivskriminaliteten finns överallt, men det är viktigt att vi träffar rätt. Det har varit verksamheter som har fått stänga ner efter att vi har varit där. Är det företag som har koppling till kiminalitet, då är det jättebra för den byn eller staden att företaget får stänga, säger Lina Andersson, som fortfarande funderar över hur de ska bli bättre på att kontrollera bygg- och städbranscherna, där de anställda inte befinner sig på fasta platser.

- Jag tror verkligen att det är en bra boll som är i rullning här. Vi har lagt rälsen, nu kan vi reflektera: Vad kan vi bli bättre på? Hur kan vi komma åt de strategiska arbetsgivarna, de som återkommande begår felaktigheter och brott, människohandel, de som har satt det i system? 

Myndigheterna jobbar underrättelsebaserat. Tipsen kommer från polisen och fackförbunden, från privatpersoner som ser någon som arbetar på grannens villa, från myndigheter som tipsar varandra. Men hittills har sekretesslagstiftningen gjort det svårt för myndigheterna att dela information med varandra.

- Det vi har lärt oss är ju tyvärr att Sverige är på tok för snällt och godtroget. Det finns väldigt många luckor som måste stängas. Vi har över 300 myndigheter i Sverige som inte har pratat med varandra. Höger hand vet inte vad vänster hand gör, säger Lina Andersson. 

Sedan den 1 juli är det ändrat. Då trädde en lag i kraft som tvärtom ger myndigheterna en skyldighet att dela med sig av information för att motverka felaktiga utbetalningar i välfärden samt fusk och brottslighet i arbetslivet. Lina Andersson har stora förväntningar på vad exempelvis Skatteverket kommer att kunna dela med sig av. 

- Ofta är ett skattebrott inte bara ett skattebrott utan något annat också, svart arbetskraft till exempel. Ett tips till skatteverket kan lika gärna intressera gränspolisen, migrationsverket och arbetsförmedlingen, säger hon, och beskriver sig själv som luttrad, men hoppfull.

- Jag tror att det här med välfärdsbrotten, det har man nog kommit mycket längre med nu. Polisen kan göra en slagning, se att den här personen har ju lön från försäkringskassan, ringa oss på AKC och höra vad de ska göra med det.

Fängelse för bärföretagets ägare

TINGSRÄTTEN. En norrländsk bärföretagare och hans fru döms till 2,5 års fängelse och sju års näringsförbud för grov människoexploatering. De ska betala 200 000 kronor per målsägare och 4,4 miljoner till staten.

Alla parter överklagar bärdomen

ÖVERKLAGAN. Åklagaren och bärföretagarna i Västerbotten som dömdes för grov människoexploatering har överklagat tingsrättens dom till hovrätten.