RÄTTSLIGT
Ansvarig även för entreprenören
KOMMENTAR. Advokat Erik Danhard förklarar varför Göteborgs Spårvägar är ansvarig för en olycka hos en underentreprenör. Samt går igenom orsakerna till förhöjd företagsbot.
Annons
Ansvar – för även en annan arbetsgivares anställda?
År 2021 blev en elektriker – anställd hos en entreprenör – svårt skadad när han utförde arbete vid Göteborgs Spårvägar AB. Göteborgs Spårvägar godkände ett strafföreläggande avseende företagsbot. Hur kunde Göteborgs Spårvägar bli ansvarigt för vad som hände med en annan arbetsgivares arbetstagare? I strafföreläggandet angavs det en högre företagsbot än vad som motiverades av det sk. sanktionsvärdet. Hur kunde det bli på det sättet?
Arbetsgivarens ansvar – och andras
Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Detta är en mycket tydlig huvudregel i arbetsmiljölagen. Men det betyder inte att endast den som är en arbetstagares arbetsgivare kan ha ett arbetsmiljöansvar.
I 3 kap. 8-9 §§ arbetsmiljölagen exempelvis finns ett ansvar för den som tillverkar eller importerar maskiner och liknande samt skadliga ämnen. Det angivna ansvaret betyder att förelägganden och förbud från Arbetsmiljöverket kan riktas mot en sådan part. Det betyder även att en sådan part eller en anställd hos en sådan part – om en olycka skulle inträffa – kan få straffrättslig sanktion avseende arbetsmiljöbrott.
Ett mycket viktig och i praktiken mycket tillämpad regel är regeln om samordningsansvar i 3 kap. 7 d § arbetsmiljölagen. Om ett arbetsställe är gemensamt för flera arbetsgivare, är den som råder över arbetsstället ansvarig för att det sker en samordning av arbetsmiljöarbetet. På motsvarande sätt är denne samordningsansvarige skyldig att se till så att behövliga fasta anordningar finns tillgängliga samt se till så att andra anordningar kan användas utan risk; rådandeansvar enligt 3 kap. 12 § arbetsmiljölagen. Dessa bestämmelser kommer ofta till användning när det på ett arbetsställe finns arbetstagare som är anställda av olika arbetsgivare. Som framgår är ansvaret inte begränsat till den fysiska arbetsplatsen, utan det kan även komma att omfatta de arbetsmetoder och den utrustning som används. Allmänt kan sägas att samordningsansvaret inklusive rådandeansvaret är strängt.
I fallet Göteborgs Spårvägar handlade olyckan om ett lyftbord som skulle repareras. För att kunna göra det måste lyftbordet höjas upp. Detta skedde genom lyftstroppar, som satt på gafflarna på en truck. Lyftstropparna gled av truckens gafflar och elektrikern, som arbetade under lyftbordet, klämdes fast och skadades svårt.
Den företagsbot som meddelades Göteborgs Spårvägar grundade sig just på samordningsansvaret. Vid arbetsmomentet skulle arbetstagare anställda hos olika arbetsgivare samarbeta. Det fanns ett behov av att riskbedöma arbetsmomentet. I förlängningen därav skulle det ha fastställts hur arbetsmomentet skulle utföras och vilka säkerhetsrutiner och -åtgärder som har behövts. Ansvaret för att dessa moment inte utförts lades enligt strafföreläggandet på den samordningsansvarige.
Hur stor blir en företagsbot?
Som har beskrivits i tidigare artiklar kan det bli aktuellt att fastställa ett straffansvar i form av företagsbot för ett företag när en arbetsplatsolycka har inträffat. Detta förutsätter att det inträffade kan knytas till en brist hos företaget och att det varit rimligt att företaget kunnat förutse vad som skulle kunna inträffa. Företagsbot är i vissa fall den enda sanktionen vid en sådan olyckshändelse och i andra fall ett komplement till ett personligt ansvar för en ansvarig person.
Men hur fastställs då företagsbotens belopp? För att skapa förutsebarhet och likformighet har Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål vid Åklagarmyndigheten fastställt tabeller för sanktionsvärdet vid arbetsmiljöbrott. Dessa tabeller tar sin utgångspunkt i hur allvarlig en uppkommen skada är. Tidigare har detta varit den enda parametern att väga in vid bestämmande av företagsbotens belopp. Helt enkelt; sanktionen har beloppsmässigt varit densamma för ett stort byggföretag som för en mindre entreprenör.
Med giltighet från och med den 1 januari 2020 har det införts nya regler om förhöjd företagsbot. Förutsättningen för att dessa regler ska kunna användas är att det rör sig om en olycka som har inneburit allvarligare skador; med ett sanktionsvärde på mer än 500 000 kronor. En ytterligare förutsättning är att det ska röra sig om vad som benämns ett större företag. Vad som är ett större företag avgörs av en definition i årsredovisningslagen. Detta leder till att det bland annat handlar om företag med i medeltal minst 50 anställda och en omsättning på viss, högre nivå.
Den förhöjda företagsboten ska fungera så att sanktionsvärdet multipliceras med en förhöjningsfaktor, som bestäms utifrån företagets egna kapital. Som tumregel har i förarbetena angivits att förhöjningsfaktorn ska vara 2 om det stora företagets egna kapital uppgår till mindre än 100 miljoner kronor. Det blir i dessa fall alltså en dubbel företagsbot.
