Fem år sedan osa:n togs i bruk

Arbetsmiljöverket kan konstatera att föreskrifterna totalt har använts i runt 5 300 inspektionsärenden de senaste fem åren. Osa:n har sitt fokus på tre områden; arbetsbelastning, kränkande särbehandling och arbetstidens förläggning.  

Vård och omsorg är den bransch som haft flest inrapporterade brister sedan föreskrifterna infördes den sista mars 2016. Det rör sig om 1 696 händelser med minst en hänvisning till osa:s paragrafer.

– Vård och omsorg och även skolan har redan före pandemin varit de branscher som haft en högre grad av problem inom föreskrifternas områden än andra. På många håll har det varit hög risk för ohälsosam arbetsbelastning, säger Ulrich Stoetzer, psykolog och sakkunnig på organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor vid Arbetsmiljöverket.

En för hög arbetsbelastning definieras som när kraven överstiger de resurser som finns och att detta pågår under en längre tid. Då vet man från forskning att det innebär en hälsorisk.

– Osa:n innebär att arbetsgivaren med hjälp av systematiskt arbetsmiljöarbete ska undersöka de tre områdena i föreskrifterna. Det arbetet kanske inte ser så viktigt och spännande ut på papperet, men det är det som är arbetsmiljöarbete. Det dagliga i arbetsmiljön man tittar på hela tiden, säger Ulrich Stoetzer.

Lägst rapporterade brister under femårsperioden har branscher inom utvinning av mineral, jordbruk, skogsbruk och fiske. De hade ungefär femton händelser var.

– Det kan vara en skillnad i hur långt olika branscher har kommit med att få upp frågorna på bordet, det gäller även för arbetstagare och skyddsombud. Men vi ser att problem som kränkande särbehandling och hög arbetsbelastning är vanligare i kvinnokodade branscher, säger Ulrich Stoetzer.

Dialog och samarbete mellan parterna rekommenderas alltid av Arbetsmiljöverket för att få bukt med sådana problem.

Tanken är att föreskrifterna ska hjälpa till att synliggöra göra dem. 

– Meningen var att osa:n skulle förenkla vad det är man ska ha ögonen på. Med ett gemensamt språk blir det lättare att hantera frågorna.

Arbetsmiljöverket har ännu inte så mycket material om hur föreskriften har tagits emot ute på arbetsplatserna. Det har däremot arbetsmarknadens parter, företagshälsovården, de arbetsmiljömedicinska klinikerna och forskare inom området. 

– Vi har kontaktat dem alla för att höra hur det har gått att föra in föreskrifterna i verksamheterna. Efter sommaren räknar vi med att ha fått in all data. Först då börjar vårt analysarbete, säger Ulrich Stoetzer.

Utvärderingen ska sedan användas för att göra en bedömning av om det behövs fler insatser för att stödja tillämpningen.

Missa inga nyheter - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev