Experten: Arbetsgivaren var villig att förbättra sig

Tidigare hade skyddsombuden på Stockholms utbildningsförvaltning kunnat lägga till fem arbetsmiljöfrågor till den medarbetarenkät staden skickade ut varje år. 

ꟷ När en ny enkät upphandlades försvann den möjligheten. Då tyckte vi att förvaltningen måste göra en ny enkät, säger Irene Ziverts huvudskyddsombud, Lärarnas Riksförbund, vid Stockholms Utbildningsförvaltning och tillägger: 

ꟷ Vi blev chockade. 

Huvudskyddsombuden lämnade in en 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket med krav på en årlig psykosocial skyddsrond i form av enkät.  

ꟷ Vi fick inget medhåll. 

Utbildningsförvaltningen menade att frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan tas upp på arbetsplatsmöten och i medarbetarsamtalen. Och att om resultatet av medarbetarenkäten visar på ett behov av en fördjupad osa-undersökning kan en separat osa-enkät genomföras.  

Det räckte för Arbetsmiljöverket som beslutade att inte lägga något föreläggande eller förbud, vilket huvudskyddsombuden överklagade. Och förvaltningsrätten gick i sin dom i mål 23558-20 den 23 februari i år på Arbetsmiljöverkets linje.

Det finns inte en generell brist inom förvaltningen som motiverar en övergripande fördjupad osa-undersökning för alla arbetstagare, skriver rätten och avslår överklagandet. En nämndeman var skiljaktig och stödde huvudskyddsombudens krav.  

Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt, är inte förvånad, varken över Arbetsmiljöverkets beslut eller förvaltningsrättens dom.  

ꟷ Arbetsgivaren har en positiv attityd och de är villiga att förbättra sig. Därför tycker Arbetsmiljöverket att skyddsombuden egentligen inte har så mycket att klaga på och förvaltningsrätten håller med om att det inte är några allvarliga brister.  

Maria Steinberg tillägger dock: 

ꟷ Det gäller att huvudskyddsombuden följer upp det här.  Det är viktigt att frågor om arbetsbelastning, otydligheter i arbetsledningen och arbetstidsfrågor samt kränkande särbehandling finns med i enkäten. 

Hon råder skyddsombuden att se till att vara med i upphandlingen av nästa medarbetarenkät. Huvudskyddsombuden gjorde rätt som gick till Arbetsmiljöverket när arbetsgivaren inte hade ställt osa-frågor i den årliga medarbetarenkäten. Men huvudskyddsombuden kan inte begära att arbetsgivaren ska ordna skyddsronder, de är inte obligatoriska. I stället kan de kräva att arbetsgivaren gör riskbedömningar och bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete, som skyddsombuden deltar i enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om det systematiska arbetsmiljöarbetet, förklarar Maria Steinberg. 

Hon framhåller att skyddsombuden har en viktig samhällsfunktion.     

ꟷ Det är bara de som känner till vad som händer på arbetsplatserna på ett helt annat sätt än vad högre chefer gör, säger hon. 

Huvudskyddsombuden på Utbildningsförvaltningen klagade också i sin 6:6a-anmälan på bristande insyn. 

ꟷ Det är inte så lätt att vara skyddsombud om de hindras att få information. Men det är inte Arbetsmiljöverkets sak. Att de blivit hindrade att få insyn ska de ta upp med sina fackliga företrädare, som får begära förhandlingar med arbetsgivaren. Bristande insyn kan leda till skadestånd, säger Maria Steinberg. 

Utbildningsförvaltningens personalchef Petra Nergårdh mejlar sin kommentar på förvaltningsrättens dom till Arbetarskydd. Hon skriver att Arbetsmiljöverket och förvaltningsrätten gjort samma bedömning som Utbildningsförvaltningen när det gäller frågan om en obligatorisk osa-enkät en gång om året för alla verksamheterna i förvaltningen. 

”Vår bedömning är att det att det inte är nödvändigt då förvaltningen har flera andra metoder för att undersöka den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på individ-, grupp- och organisationsnivå - till exempel ett strukturerat medarbetarsamtal, dialog med stöd av APT-material (material från arbetsplatsträffar reds anm), process utifrån medarbetarenkät - vilket beskrivs i svaret till Arbetsmiljöverket.” 

Petra Nygårdh tillägger att förvaltningen också genomför osa-enkäter eller andra fördjupade undersökningar av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid enskilda verksamheter om det finns behov av det. Förutsatt att dessa initierats av förvaltningens chefer i dialog med de lokala skyddsombuden. 

Arbetarskydds fråga om det kan finnas en risk för att medarbetare på APT-möten med lönesättande chef och i medarbetarsamtal med samma chef undviker att lyfta den organisatoriska och sociala arbetsmiljön besvaras inte av Utbildningsförvaltningens personalchef. 

Huvudskyddsombudet Irene Ziverts ser risken. 

ꟷ En psykosocial arbetsmiljöenkät ska ju vara anonym. Att sitta själv med sin chef och påtala problem då måste man vara modig och inte vara rädd för repressalier, säger hon och tillägger: 

ꟷ Jag blev förvånad över att Arbetsmiljöverket tyckte att det räckte att rektorn skulle bestämma. Och på APT-möten är man inte heller anonym. 

Att en rektor där det är en dålig arbetsmiljö skulle göra en osa-enkät kommer ju inte att hända, menar hon. 

ꟷ Jag tyckte att Sveriges största förvaltning skulle kunna genomföra psykosociala skyddsronder. Fysiska skyddsronder finns ju.  

Hon är pessimistisk inför att få med organisatoriska och sociala frågor om arbetsmiljön i nästa upphandling av medarbetarenkäten. 

ꟷ Det kan ju dröja flera år till nästa upphandling. Vi har redan haft den här enkäten utan sådana frågor i flera år. 

Irene Ziverts tycker också att det borde vara i arbetsgivarens intresse att få årliga uppdateringar om hur det verkligen står till med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.