200 000 anställda fast i ”skåpet”

Att löntagare placeras i ”skåpet” betyder att personer sätts på undantag, de får lön men går till jobbet varje dag för att sätta sig vid ett tomt skrivbord. En del har inget arbete alls. Andra är överkvalificerade för de få och ofta meningslösa arbetsuppgifter de tilldelas. När arbetskamraterna samlas till möte kallas de inte, och ledningen bryr sig inte om att följa upp vad de gör eller hur de mår. Även om ”alla vet” att fenomenet existerar är det tabubelagt, säger Franck Morel, advokat specialiserad på arbetsrätt.

- För arbetsgivaren är det känsligt att erkänna att man betalar personer som inte utför något arbete. För de berörda löntagarna är situationen skamlig. 

Enligt en ny studie, som Franck Morel har ansvarat för på uppdrag av den liberala tankesmedjan Institut Montaigne, är omkring 200 000 franska löntagare drabbade.

Han berättar att han är överraskad över resultatet.

- Framför allt av att alla kategorier löntagare berörs. Jag hade föreställt mig att högre tjänstemän på större företag var mer drabbade. Men det är både arbetare och tjänstemän, löntagare i olika åldrar på både stora och mindre arbetsplatser.

Den enda kategorin som sticker ut något är äldre personer. Undersökningen en del av en bredare rapport om den relativt låga sysselsättningsgraden bland seniorer i Frankrike, och studien bygger på en enkät bland 5000 invånare.

- Att placeras i skåpet när man är senior kan få särskilt allvarliga konsekvenser, eftersom det är svårt att börja om på nytt, säger advokaten.

De tillfrågade har inte fått en direkt fråga om huruvida de själva upplever sig satta på undantag. För att kunna ringa in dem som befinner sig i situationen har Franck Morel istället upprättat en definition som bygger på fem kriterier (se faktaruta). Utifrån undersökningen kom han fram till att 200 000 personer motsvarande 0,7 procent av de franska löntagarna befinner sig i ”skåpet”.

- Proportionellt är det relativt få, men i rena tal handlar ju det om många personer.

Att placeras i skåpet leder till psykiskt lidande hos de berörda. Och fenomenet kostar mycket pengar.

Han uppskattar kostnaden till över 10 miljarder euro, alltså omkring 108 miljarder kronor om året. De består främst av löner, men också av Försäkringskassans ersättningar för sjukskrivningar.

Han säger att det finns flera orsaker till att så många arbetsgivare betalar personer som inte längre är produktiva.

- Arbetsgivaren bedömer att kostnaden för en uppsägning skulle bli ännu högre och även hotar arbetsplatsens rykte.

Ibland kan bakgrunden vara att företaget eller myndigheten behöver banta organisationen, och försöker driva en del löntagare att själva säga upp sig.

Men ännu vanligare, säger han, är sannolikheten att en del personer inte längre passar på sina jobb, men är svåra att säga upp eftersom det inte finns ett uppenbart motiv.

Han talar bland annat om ”Peters princip”, ett begrepp som har myntats av den kanadensiska forskaren Laurence J. Peter, och som betyder att en person har avancerat till en nivå där hen inte längre är kvalificerad för uppgiften.

- Det finns ingen mirakellösning på problemet, säger Franck Morel, men presenterar ändå några förslag.

Det första är att prata mer om saken, för att öka medvetenheten bland arbetsgivare, personalansvariga, fackrepresentanter och även inom företagshälsovården.

Han anser också att lagstiftarna bör reflektera över nya möjligheter för löntagare i slutet av deras karriär.

- Vi behöver också bryta tabut om att en person med tiden alltid ska stiga i grad.

Franck Morel säger att det inte går att avgöra om antalet löntagare som är drabbade ökar eller inte. Däremot är det ett faktum att problem med psykisk ohälsa ökar, och idag utgör 20 procent av alla sjukskrivningar mot 11 procent år 2016.

Han tror inte att skåpet är en fransk företeelse.

- Det finns ingen anledning till att situationen inte skulle finnas i andra länder.