Tidningen

Psykologisk trygghet – nytt begrepp i Sverige

Jonas Dahl. Foto: Elsa Frizell
”I ett klimat där ifrågasättande tillåts tar ledningen även till sig negativa nyheter, tänker på vad som kan hända och hur det går att förbereda sig på det”, säger Stefan Tengblad.
Lotta Dellve. Foto: Johan Wingborg
Philip Runsten. Foto: PRESS

Status. Både bättre fysisk och psykosocial arbetsmiljö kan uppnås genom psykologisk trygghet. Det menar forskare som Arbetarskydd pratat med. Ökande ohälsa kan göra att arbetssättet blir mindre ovanligt på svenska arbetsplatser framöver.

Publicerad

Begreppet psykologisk trygghet myntades av den amerikanska forskaren Amy C Edmondson i slutet på 1990-talet. I Sverige är det ont om vetenskapliga studier på området. Och det är först de senaste åren som svenska företag har börjat få upp ögonen för kulturen, där människor vågar presentera nya idéer men också berätta om misstag, farhågor, ifrågasätta och påtala brister i verksamheten utan att vara rädda för att straffas för det. Men även om psykologisk trygghet är ett relativt nytt begrepp i Sverige har fenomenet funnits i många decennier utan att kallas för just psykologisk trygghet. Högriskorganisationer, som Flygvapnet och kärnkraftverken, var tidiga med att betona vikten av att berätta om misstag och brister – för att undvika framtida olyckor.

Läs hela artikeln

Prenumerera på Arbetarskydd Digital


Tillgång till alla låsta artiklar, våra premiumnyhetsbrev,
e-tidningen på webben eller i appen. Ett år för 3 995 kr (ex moms).
Förnyas automatiskt. Avsluta enkelt.


Fortsätt →