Vårdare ska tåla kränkningar

Under en rättegång vid tingsrätten i Härnösand i september 2020 försökte en häktad man fly i panik. När kriminalvårdens anställda skulle stoppa honom blev det bråkigt. Den häktade skallade en av kriminalvårdarna. Sedan drämde han till en häktesvakt med knytnäven mot revbenen.
I tingsrätten dömdes mannen för våld mot tjänsteman och till skadestånd för kränkning på 5 000 kronor till var och en av de två anställda inom kriminalvården. De båda skadade anförde att de utsatts för mer våld än vad anställda inom Kriminalvården ska behöva tåla.
Den dömde överklagade skadestånden till hovrätten för nedre Norrland.

Överklagans grunder:
De två kriminalvårdarna som eskorterade mannen till tingsrätten var informerade om att denne var suicidal, led av klaustrofobi och över huvud taget inte mådde bra. Som anställda på Kriminalvården borde de därför ha varit inställda på att det kunde bli stökigt och haft beredskap för detta. Den vårdare som blev skallad fick skador som kan betraktas som ringa.
Häktesvakten var informerad om att den häktade försökt rymma och att denne utsatt en av vårdarna för våld. När den häktade anlände till häktet var han utåtagerande och våldsam. Vakten borde ha haft beredskap för ett sådant händelseförlopp. De skador som han åsamkades måste också anses som relativt måttliga.
 

Domskäl:
Den 1 juli 2022 trädde nya regler om förutsättningarna för kränkningsersättning i 2 kapitlet, paragraf 3 i skadeståndslagen (1972:207) i kraft.
 Enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer skulle nya skadeståndsreglerna tillämpas endast på skadefall som har inträffat efter den 1 juli i år, om inte annat följer av övergångsbestämmelse (se SOU 1992:84 s. 281 med där gjorda hänvisningar). Men vad gäller de nya skadeståndsreglerna har lagstiftaren inte infört några övergångsbestämmelser och i förarbetena anges att lagändringarna endast ska tillämpas på skadefall som har inträffat efter ikraftträdandet.
Alltså ska de äldre reglerna tillämpas i det här fallet. Enligt dessa ska en person utsättas för en allvarlig kränkning för att ersättning ska utgå.
Hovrätten (som inte genomfört huvudförhandling utan dömt på tingsrättens handlingar) konstaterar att anställda inom Kriminalvården löper större risk än andra att utsättas för våld och hot och bör därför, i likhet med en polis, vara mentalt beredda på sådant. Ersättning kan inte utgå vid varje kränkning. Undantaget är om kränkningen riktas mot den anställdes privata sfär eller är till exempel i hög grad förnedrande.
Den häktade skallade kriminalvårdaren efter att ha blivit nedbrottad för att föras till transportbilen. Vårdaren vittnade om att han var förberedd på våld för att han tyckte att den häktade verkade ovanligt orolig.
Vittnesmål säger också att skallningen inte var så allvarlig, vårdaren hann vika undan. Därför konstaterar rätten att den personliga integriteten inte kränkts allvarligt.
Samma sak gäller häktesvakten – som var informerad om risken för våld och borde ha varit så mentalt förberedd som krävs av en person med den typen av arbete. Därför kan inte heller han anses allvarligt kränkt.
Skadeståndsavtalan avslås.
 

Den 14 november 2022. Hovrätten för nedre Norrland. Mål 1447-21