Ny AI fabrik ska förstärka organisationer 

Linköpings universitet är en av de sju första AI fabrikerna som skapas inom EU som vill säkerställa sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden när det kommer till AI. Fredrik Heintz är professor i datavetenskap vid Linköpings universitet:

– Projektet är en del av europeisk beräkningsstruktur som ska göra AI mer tillgängligt för företag och institutioner.

Arbetet med att bygga fabriken påbörjas under våren så förberedelserna på universitetet är i full gång.

– Förhoppningen är att vi ska höja tillgängligheten när det gäller kvalificerad AI infrastruktur och göra den tillgänglig för alla – i synnerhet små eller medelstora organisationer som vi vill höja förmågan hos.

Projektet har som ambition att möjliggöra för organisationer som inte har kapaciteten eller förmågan att själva utveckla sin egen AI-infrastruktur.

– Vi vill höja förmågan hos de organisationerna att få tillgång till de här mest avancerade AI-nivåerna.

Däremot uppger han att Europa investerar mycket mindre i den här typen av AI infrastruktur än USA och Kina.

– Vi pratar om en ganska mycket mindre investering. Det som händer är att man bygger ett beroende på de här amerikanska lösningarna nu med det opålitliga geopolitiska läget kan det visa sig att man stänger av den här typen av system och det kan visa sig att vi står utan.

Därför tror Fredrik Heintz att det är viktigt att vi i Europa bygger egna alternativ så det finns en möjlighet kan välja vad som funkar här istället för att vara beroende av amerikansk teknologi.

– AI fabriken är ett steg i den riktningen, men det är bara ett steg, det behövs mer.

Fredrik Heintz säger att man inom Linköpings universitet bedrivit forskning inom AI sedan sjuttiotalet. Han anser att det är viktigt att inse att AI inte är här för att ersätta människor utan för att komplettera.

– Det är där vi ska lägga vårt fokus och vår kraft. Hur vi bygger AI-system för att kunna komplettera människor. Även om AI-systemens förmåga ökar handlar det nästan uteslutande om att hjälpa människor att fatta beslut eller utföra arbetsuppgifter.

Både AI själv och synen på AI har förändrats ganska drastiskt på några år. Från att människor knappt visste vad det var till att många använder det dagligen, fortsätter han.

– Det har gått till att vara vardagsteknologi som många använder och som skapar nytta både för individer och för samhället.

Även om Fredrik Heintz forskat om AI under flera decennier tror han att vi är mitt inne i en transformation och att vi inte befinner oss i slutet eller i mitten av den utan snarare precis i början.

– Jag tror vi är väldigt tidigt men sedan kommer det kanske försvinna i bakgrunden allt mer men den här typen av teknologi som AU erbjuder kommer att användas.

En av de största fördelarna med AI anser Fredrik Heintz är att det har gjort det enklare för människor att interagera med datorer.

– Nu pratar vi med datorerna med ett naturligt språk. Det är helt klart teknologi som underlättar för oss människor.

När det gäller arbetsmarknaden är det också en helt nödvändig del i att vara konkurrenskraftig anser han.

– De som lyckas integrera AI är de som kommer att bli mest lönsamma så det är en viktig konkurrensfaktor. Det kommer också påverka vilka kompetenser man behöver och jag tror det kommer att leda till en omställning på arbetsmarknaden.

Även inom vården kommer man att ha stora fördelar av dessa system men det kommer att vara upp till organisationer själva att söka upp och integrera de här systemen, säger Fredrik Heintz.

– Det svåraste kommer att vara att rekrytera rätt kompetens till AI-fabriken men också att hjälpa företag och organisationer att få kompetens. Det är viktigt att vi tillämpar den här typen av AI-modeller för att kunna konkurrera globalt.