Maria Steinbergs klassiker i ny upplaga

Skyddsombudsrollen firade 100 år redan 2012. Men många nyvalda skyddsombud börjar från noll varje år. Det behövs utbildning och läromedel och i det sammanhanget är Maria Steinbergs bok Skyddsombudsrätt viktig.

Nu har hon släppt sjätte omarbetade upplagan. Tajmingen är utmärkt. Från kommande årsskifte har Arbetsmiljöverket förändrat strukturen på sin författningssamling. 70 brandgula regelhäften reduceras ner till 15, något som Maria Steinberg tar hänsyn till i sin bok.

Vidare lägger hon stor tonvikt vid organisatorisk och social arbetsmiljö, ofta förkortat OSA.

– Det är den viktigaste reformen inom arbetsmiljörätten, vid sidan av systematiskt arbetsmiljöarbete sedan arbetsmiljölagens tillkomst, säger hon.

Maria Steinberg vet att hennes bok ofta används som uppslagsbok även om den också är avsedd som lärobok. Hennes tips är att man börjar med att titta noga i innehållsförteckningen som är ganska omfattande.

– Jag har jobbat mycket med den. Då vet man bättre vad man kan hitta i boken och var.

Val av skyddsombud får hon alltid många frågor om. I den nya upplagan är det kapitlet utökat. Frågan är viktig eftersom felaktigheter kan bli ödesdigra, menar Maria Steinberg.

”På ett arbetsställe, där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts, ska det bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud” står det i arbetsmiljölagen. Vidare läser man att ”skyddsombud utses av en lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Finns det inte någon sådan organisation, utses skyddsombud av arbetstagarna”.

– Det måste alltså fattas ett beslut och detta beslut måste dokumenteras. Därefter så ska beslutet anmälas till arbetsgivaren.

Maria Steinberg betonar att det är viktigt att det av dokumentationen framgår på vilken tid någon är utsedd till skyddsombud.

– Ingen väljs på livstid. Sedan ska skyddsombudet ha ett skyddsområde, är man flera så behöver man dela upp arbetsplatsen.

Det händer att hon får samtal från arbetstagare skyddsombud som blivit omplacerade för att de sagt ifrån om något. Sker det kan arbetsgivaren tvingas betala skadestånd.

– Och så hittar man inga papper på att de blivit valda till skyddsombud.

Ett annat komplicerat ämne är sekretess och tystnadsplikt. Skyddsombudet har rätt att vara med i arbetsgivarens planering. Men arbetsgivaren ska inte behöva riskera sina företagshemligheter och kan därför belägga skyddsombudet med tystnadsplikt. Skyddsombuden får informera fackets styrelse och sedan gäller tystnadsplikten även för dem. Arbetsmiljölagens regler skiljer sig åt från medbestämmandelagens.

– Bryter man mot det här finns böter eller fängelse i straffskalan, påminner Maria Steinberg. Ingen har hamnat i fängelse.

Inte sällan får skyddsombud information i förtroende från sina kolleger. Även i det sammanhanget kan det föreligga tystnadsplikt.

– Det gäller att hålla på den. Men bara till en gräns. Om det är ett brott någon begår eller om andra kan skadas, då kan man inte begära att skyddsombudet ska hålla tyst.

Skyddsombudsrätt ska fungera peppande för de nyvalda, hoppas Maria Steinberg.

– Jag vill få dem att förstå att de är viktiga. De ska gå på utbildning och lära sig om sina många rättigheter. Att vara skyddsombud är en kunskapsfråga och en samverkansfråga, inte en förhandlingsfråga. Man kan inte stoppa jobb hur som helst. Grundregeln är att alltid prata med arbetsgivaren först, om det finns tid.

Maria Steinberg utbildade sig till arbetsrättsjurist under 1970-talet då det kom många nya lagar på arbetsmarknadens område. Arbetsmiljölagen trädde i kraft 1978. Året därpå anställdes Maria Steinberg på dåvarande Yrkesinspektionen i Örebro, numera en del av Arbetsmiljöverket.

– Mitt första uppdrag var att utreda hur företagshälsovården skulle utvecklas i Örebro län.

På den tiden fanns det särskilda yrkesinspektionsnämnder där myndigheten och arbetsmarknadens parter sammanträdde.

– Vi tog upp alla olyckor och andra skador som hade anmälts. Sen gick vi igenom förelägganden och förbud. Jag var föredragande i företagshälsovårdsfrågor. Det var min skola under sju år att lyssna på diskussionerna.

Och så träffade hon många skyddsombud.

– De var verkligen superduktiga och jag undrade förstås vad det var för några, för det hade jag inte fått lära mig under min juristutbildning. När jag insåg att det fanns ett helt kapitel i Arbetsmiljölagen om skyddsombud blev jag väldigt paff. Tänk att det var så reglerat!

Efter den insikten upptäckte Maria Steinberg att det inte fanns någon bok om skyddsombudsrätt. Och det blev hon som skrev den. I början av 2000-talet doktorerade hon på ämnet skyddsombud, ett pionjärarbete inom arbetsmiljörättslig forskning.

Nu överblickar Maria Steinberg 45 år av förändringar.

Det ställs högre krav på skyddsombud, särskilt när det gäller OSA, att de ska kunna formulera sig. Förr kunde ett skyddsombud ringa yrkesinspektören, titeln har ändrats till arbetsmiljöinspektör, och beskriva problemen.

– Så fick han eller hon hjälp med att formulera sig av någon som kunde regelverket, säger Maria Steinberg.

Nu förväntas tillsynsmyndigheten inta en mer neutral roll. Yrkesinspektionsnämnderna var partssammansatta och hade befogenheter att fatta beslut. Alla förelägganden gick genom nämnden. Men i början av 1990-talet drog sig arbetsgivarna ur.

– Sen gick vi med i EU och då krävdes en möjlighet att kunna överklaga myndighetsbeslut till domstol.

Den gamla ordningen med överklaganden till regeringen ersattes av förvaltningsdomstolarna som ställer högre krav på precision i de beslut som ska prövas. Arbetsmiljölagen skrevs inte utifrån att förvaltningsrätten skulle tillämpas, men nu är det så. Något av en krock, anser Maria Steinberg.

– Arbetsmiljöverket fortsätter med sina funktionskrav som inte alltid har den precision som förvaltningsdomstolarna kräver.

Hon tycker sig se en större rädsla på Arbetsmiljöverket att framstå som att man tar parti för skyddsombudet. Sammantaget ställer detta mycket högre krav på skyddsombuden.

– Man kan också se att många so inte har svenska som modersmål och då blir det ännu svårare.

Men det var aldrig tanken att skyddsombuden skulle behöva vara så juridiskt bevandrade, menar hon.

– Absolut inte, det har bara blivit så.

Det har inträtt en tystnadskultur, tycker hon.

– När jag började arbeta var det mycket mer öppet, arbetsplatsdemokratin hade ett uppsving samtidigt som alla de arbetsrättsliga lagarna kom. Facken och skyddsombuden tog sig sin rätt.

Nu möter hon oftare arbetstagare som är rädda om sina anställningar, rädda för att hamna i onåd hos arbetsgivaren.

De allra senaste åren har debatten om skyddsombuden tilltagit. Svenskt Näringsliv, bland andra, driver linjen att de regionala skyddsombuden, ofta anställda på fackförbund, borde ersättas av en nyinrättad grupp arbetsmiljörådgivare. Vidare anser arbetsgivarorganisationen att det är problematiskt att det i första hand är fackliga organisationer som utser skyddsombuden. Det kan ibland få till följd att facken hindrar att någon annan än deras egen medlem utses, anser man på Svenskt Näringsliv.

Men Maria Steinberg ser snarare facken som garanter för att skyddsombuden ska kunna fortsätta göra nytta.

– Skyddsombuden har knappast en chans om de inte har facket i ryggen. Vem om inte facket ska skydda en enskild individ om den blir trakasserad eller hindrad?

Hon menar att en illasinnad chef kan göra livet nog så besvärligt för ett stridbart skyddsombud. Repressalier är visserligen förbjudna, men att få rätt i domstol kan vara både tidsödande och ett ekonomiskt vågspel för den som inte har en facklig organisation i ryggen.

Maria Steinberg har varit en av Arbetarskydds experter som svarar på läsarnas frågor i väldigt många år nu. Men hon tycker fortfarande att det är roligt.

– Det kommer nya frågor hela tiden.

Särskilt gillar hon de vardagsnära frågorna som: 

Hur mycket tid får skyddsarbetet ta?

https://www.arbetarskydd.se/asikter/hur-mycket-tid-far-skyddsarbetet-ta/4285190

Eller hur gör man en handlingsplan?

https://www.arbetarskydd.se/asikter/hur-gor-man-en-handlingsplan/4237235

Hur kan jag få stöd från ledningen?

https://www.arbetarskydd.se/asikter/hur-kan-jag-fa-stod-fran-ledningen/4233803