God miljö driver innovation

Forskaren Rachael Tripney Berglund vid Mälardalens universitet har analyserat enkätsvar från 371 anställda samt intervjuer med ett antal chefer vid ett svenskt industriföretag och identifierat mekanismerna bakom kopplingen.

– Ett högt psykosocialt säkerhetsklimat ser ut att bidra inte bara till en bättre arbetsmiljö, utan också till bättre förutsättningar för medarbetardriven innovation. Det är en dubbel vinst för organisationer, säger Berglund, som lägger fram sin avhandling i ämnet den 21 februari.

Rachael Tripney Berglund har lång erfarenhet som arbetsmiljöingenjör på bland annat Volvo. För tio år sedan började hon ifrågasätta varför företag inte genomförde riskbedömningar av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och varför det organisatoriska och sociala säkerhetsklimatet inte diskuterades på arbetsplatser. Hon försökte driva frågan internt utan att få gehör och valde därför att studera ämnet akademiskt i stället.

– Ett gott psykosocialt säkerhetsklimat är ett proaktivt sätt att förbättra arbetsmiljön, vilket leder till lägre personalomsättning och färre sjukskrivningar. Jag blev frustrerad över att arbetsmiljöarbete ofta är reaktivt – att åtgärder vidtas först när medarbetare redan är utmattade, säger hon.

”Psykosocialt säkerhetsklimat” är ett något otympligt begrepp som handlar om hur organisationer prioriterar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Uttrycket ska inte blandas ihop med psykosocialt trygghetsklimat, som snarare är en följd av det mer organisatoriska och strukturella begrepp som avhandlas här.

– Om högsta ledningen tydligt visar att medarbetarnas psykiska hälsa är viktig, skulle en miljö kunna skapas där barriärer till medarbetardriven innovation minskar, säger Rachael Tripney Berglund.

Och hon är tydlig med att förändringen måste komma uppifrån.

– Vissa chefer var mer framåtriktade och paketerade arbetsläget på ett sätt som motiverade medarbetarna. I de grupper där cheferna prioriterade relationer och gav utrymme för idéutbyte var förutsättningar för medarbetardriven innovation starkare, säger Tripney Berglund.

Hon drar slutsatsen att organisationer som vill satsa på innovation först bör säkerställa en god arbetsmiljö.

– Se till att medarbetarna känner sig värderade och har tid att bidra. Det gynnar både individen och skapar förutsättningar för medarbetarna att vara med och bidra med sina ider.

Hennes forskning visar att chefer som stärker teamrelationer, prioriterar att spendera tid med sitt team och uppmuntrar ett öppet samtalsklimat bidrar mest. Motsatsen gäller också: en låg nivå på det psykosociala säkerhetsklimatet kan leda till ökad stress och i vissa fall utmattning.

– I grupper med lägre psykosocialt säkerhetsklimat såg vi att chefer ibland ifrågasatte om stress ens var ett arbetsmiljöproblem, snarare än ett individuellt problem. Annan forskning visar att om man trycker på att man ska vara innovativ samtidigt som man har alltför höga produktivitetskrav kan det leda till utmattning och bidra till att man skadar personalen, säger hon.

Lågt psykosocialt säkerhetsklimat riskerar dessutom öka risken för depression och självmordstankar och bidra till sjukskrivningar. Enligt EU beräknas arbetsrelaterad depression kosta 600 miljarder euro per år i unionen. Arbetsrelaterad stress orsakar enligt en rapport från Umeå universitet upp till 770 dödsfall per år i Sverige – långt fler än de dödliga arbetsplatsolyckorna.

Många företag försöker driva innovation genom workshops eller digitala förslagslådor där personalens idéer och förbättringsförslag kan lämnas. Men utan ett stödjande arbetsklimat riskerar sådana initiativ att bli ineffektiva. Det är ett annat resultat som syns i tidigare forskning.

- Man kan inte beordra innovation. För att skapa kreativa arbetsplatser måste ledningen säkerställa en trygg och hälsosam arbetskultur där idéer tas på allvar säger Tripney Berglund.

Dessutom krävs långsiktighet. Punktinsatser räcker inte.

– Ledningen måste se det psykosociala säkerhetsklimatet som en investering. En god arbetsmiljö minskar sjukskrivningar och personalomsättning samtidigt som den stärker förutsättningar för medarbetardriven innovation, säger Rachael Tripney Berglund, vars studie pekar ut ett starkt psykosocialt säkerhetsklimat som en strategisk resurs. Genom att prioritera hälsa lika högt som produktivitet kan företag både spara pengar och främja innovation.

Hon hänvisar till riktlinjer från Mynak för god psykisk hälsa på arbetsplatsen, som ett recept på ett gott ledarskap. Arbetsmiljöverket har initierat flera uppföljningsstudier om hur väl organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) implementeras och företag är enligt lag skyldiga att riskbedöma arbetsmiljön även utifrån organisatoriska och sociala risker.

– Vi måste sluta se arbetsmiljö som en kostnad och börja se den som en investering i både människorna och företagets framtid, säger Tripney Berglund.

Studien ger en tydlig signal till företagsledare: Vill ni ha innovativa och engagerade medarbetare? Börja med att skapa en arbetsplats där de mår bra.

Rachael Tripney Berglund disputerar den 21 februari vid Mälardales universitet med avhandlingen Building Psychosocial Safety Climate and Conditions for Employee-Driven Innovation