Stora skillnader i krav på säkerhet för bärgare

– På samma väg gäller olika regler på olika sidor av en länsgräns. Jag förstår inte hur verket kan motivera det, säger Mattias af Malmborg vid LO-TCO Rättsskydd, som företräder de regionala skyddsombuden i överklagandeärendena som nu är uppe i kammarrätten.

Bärgare i Östergötlands, Södermanlands, Stockholms, Uppsala och Gävleborgs län ska alltid använda fordon med påkörningsskydd, så kallade TMA- eller TA-skydd, när de bärgar fordon på vägar med hög hastighet och mycket trafik. Det beslutade Arbetsmiljöverket under 2012 till 2016.

Fyra regionala skyddsombud i Västmanlands, Örebro, Västra Götalands och Hallands län ville att samma regler skulle gälla i deras län. De lämnade in en begäran till Arbets­miljöverket om förbud mot servicearbete på väg utan påkörningsskydd. Den gången sa verket nej.

– Vi fick ta halt när kraven på påkörningsskydd började sprida sig. Vi såg inte att det finns grund, i arbetsmiljölagen, för att säga att det på vissa vägsträckor alltid ska användas påkörningsskydd, säger Pernilla Niia, Arbetsmiljöverkets chef för region väst.

Skyddsombuden överklagade verkets beslut till förvaltningsrätten. Både förvaltningsrätten i Karlstad och Göteborg gick på verkets linje. Domstolarna motiverade sitt beslut bland ­annat med att det inte finns krav på påkörningsskydd i lagen och att det i första hand är arbetsgivaren som har en skyldighet att bedöma risker med arbetet. Domstolarna ansåg också att ett generellt förbud mot service­arbete utan TMA- eller TA-skydd får anses som orimligt eller oproportionerligt vid den intresseavvägning som görs när arbetsmiljö­lagen tillämpas.

Nu har målen från förvaltningsrätterna landat i kammarrätten i Göteborg. Domen kommer troligtvis under sommaren.

Arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig på Svenska Transportarbetareförbundet hoppas på ett generellt krav på påkörningsskydd vid bärgning på skyddsklassade vägar.

– Jag är ytterst förvånad över Arbetsmiljöverkets agerande i det här ärendet och att man inte jobbar förebyggande som arbetsmiljölagen, säger Martin Miljeteig.

Arbetsmiljöverket håller med om att förbud mot arbete utan skyddsfordon mycket sannolikt minskar risken för allvarliga olyckor.

– Tyvärr är inte arbetsmiljölagstiftningen så tydlig att vi kan fatta övergripande beslut om krav på påkörningsskydd, säger Pernilla Niia, chef för region väst.

Hon påpekar att det till exempel finns ­detaljerade föreskrifter om användning av skydd för anläggningsarbete på väg, som saknas för servicearbete på väg.

I stället för ett generellt krav på påkörningsskydd för allt arbete på riskvägar vill Arbets­miljöverket lägga krut på att arbetsgivaren ska ta sitt arbetsmiljöansvar. Under 2015 gjordes en nationell tillsyn och inspektionerna ledde till krav på samtliga arbetsgivare, till exempel att riskbedöma sina uppdrag och vilka vägar som kunde behöva stärkt skydd.

Arbetsmiljöverket anser att arbetsgivaren ska förse arbetarna med de skydd som behövs vid bärgningsuppdragen på basis av risk­bedömningen.

Har Arbetsmiljöverket information om hur stor andel av bärgningsföretagen i region väst som har gjort riskbedömningar?

– Vi har inte siffror på det. Vi har ställt krav på att man ska göra riskbedömningar, arbets­givarna har svarat och vi har följt upp det, säger Pernilla Niia.

Normalt sett är det bara bärgaren själv som kommer till platsen där fordonet står och som vet hur förhållandena ser ut.

De regionala skyddsombudens ombud Mattias af Malmborg har därför svårt att se hur arbetsgivaren kan göra en riskbedömning.

– Den som kommer först till platsen måste göra säkerhetsbedömningen. Arbets­givaren kan inte göra det. Hen sitter på kontoret, medan männen och kvinnorna är ute och bärgar bilar.