Övriga Nyheter
Slopad karensdag behöver inte öka sjukfrånvaron
– Om karensdagen slopas skulle den ekonomiska drivkraften att gå till jobbet sjuk nästan bortfalla helt, säger professor Gunnar Aronsson i en kommentar till LO-kravet.
Annons
En slopad karensdag, som är ett krav från flera LO-kongresser, skulle ha olika effekter i olika grupper, konstaterar Gunnar Aronsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet. Medan LO-grupper skulle stanna hemma och kurera sig finns andra grupper som skulle gå till jobbet.
Hur skulle sjuknärvaron förändras?
– Den minskar i gruppen som går till jobbet för att de inte har råd att vara sjuka. Små ekonomiska marginaler är en stor drivkraft för folk att gå till jobbet. Det är en av de starkaste anledningarna till sjuknärvaro. Men Gunnar Aronsson konstaterar att i gruppen med höga inkomster är sjuknärvaron också påtaglig.
– De är specialinriktade och kan inte överlämna sina arbetsuppgifter till någon annan. De går till jobbet av den anledningen.
Men en slopad karensdag behöver inte innebära ökad sjukfrånvaro, konstaterar Gunnar Aronsson.
– Sjuknärvaron är en ganska intrikat fråga. Vi vet att dagens sjuknärvaro är morgondagens sjukfrånvaro. Därför skulle totalbilden kanske inte alls vara att sjukfrånvaron blir högre, utan den flyttas fram.
Är det starkaste argumentet mot karensdag att de med svagast ekonomi får lättare att stanna hemma vid sjukdom?
– Ja, och de skulle sannolikt hålla lite längre. Sjukfrånvaro är återhämtning och bristen på återhämtning, inte stressperioder i sig, är snarare det som förorsakar ohälsa.
