Kortare arbetsdag osäker metod att minska sjuktalen

Åttatimmarsdagen fyller 100 år nästa år. Frågan om arbetstidsförkortning med bibehållen lön har under dessa 100 år drivits både politiskt och fackligt, men med olika kraft av olika företrädare. Arbetsfri lördag och längre semester har uppnåtts, och avtalsvägen har många arbetsplatser även fått gradvisa minskningar av heltidsmåttet.

Argumenten för sextimmarsdagen präglas i dagens debatt av de snabbt ökande sjukskrivningarna för psykisk ohälsa. När sex­timmarsdag införs på prov för bristyrken är det också ett sätt att locka personal. Motargumenten är att arbetstidsförkortning kostar, och att det antingen är de anställda som får betala med lägre löner eller företagen genom att avstå från vinster.

Vissa företag har genomfört sextimmarsdagen med förtjänst, som Toyota i Mölndal som kunde effektivisera genom att införa tre skift i stället för två. Men det fungerar inte i alla sammanhang; det vill som regel till att sjuktal och personalomsättning minskar så att en vinst kan hämtas hem där.

Det senare är också förhoppningen när sextimmarsdag provas i den offentliga sektorn på olika håll i landet. I ett uppmärksammat försök på Svartådalens äldreboende i Göteborg minskade sjuktalen med en halv procent på ett år och merkostnaden var närmare 10 miljoner kronor på 18 månader. Och i Göteborg finns 66 äldreboenden.

Försöket var positivt på så sätt att personalen mådde bättre, och att statens kostnad för arbetslöshet minskade med 4,7 miljoner kronor, enligt forskaren Bengt Lorentzon som följde projektet. Åsikterna om huruvida försöket var lyckat eller inte går isär, och här är debattörerna utlämnade till tyckande.

Helena Schiller, som forskar om sömn och stress vid Stressforskningsinstitutet, konstaterar att det inte finns en enda vetenskaplig studie som visar att sjuktalen sjunker långsiktigt när sextimmarsdag införs. I själva verket finns väldigt få empiriska studier, eftersom de är oerhört kostsamma att genomföra. Däremot finns utvärderingar gjorda av de företag eller offentliga verksamheter som har utfört sextimmarsprojekt – de är oftast baserade på självskattning av sömn, hälsa och upplevd stress.

I övrigt finns enligt Helena Schiller endast fem publicerade vetenskapliga studier, också de främst baserade på självskattning.

– Många olika företag har provat och har olika upplevelser av sextimmarsdag. Men det är svårt att ställa samman erfarenheterna till enhetliga slutsatser. Allt beror på arbetsplats och typ av arbete, konstaterar hon.

– Något måste vi göra för att få ned ökningen av stress­relaterade sjukdomar. Alla rapporter visar att de har exploderat sedan 2010. Men vi har inga bevis för att arbetstidsförkortning skulle vara lösningen. Där behövs det mycket mer forskning, säger Helena Schiller.

Hon själv har med hjälp av det hon kallar extremt bra data från Arbetslivsinstitutet – 33 arbetsplatser slumpmässigt indelade i kontrollgrupp och i grupp med minskad arbetstid – kommit fram till att sömnen förbättras med arbetstidsförkortning. Sex timmars arbetsdag ökar möjligheten till återhämtning, så mycket går att säga.

– Men det är lite förenklat, det är ju inte så att alla som jobbar mycket blir sjuka.

Utbrändhet är väldigt sårbarhetsrelaterat, det finns många anledningar till att vissa bränner ut sig. Och en del av dem som gör det deltidsarbetar.

Helena Schiller menar att det är återhämtningen det hänger på och att varje individ måste lära sig vad hen behöver. Oavsett om arbetstiden är sex eller tio timmar.

– Det finns olika varianter att prova för att förbättra återhämtningen, där mer egen kontroll över arbetstider och fysisk aktivitet är två exempel.

Även Kristina Alexandersson, professor på avdelningen för Försäkringsmedicin, KI, har i sin forskning utgått från Arbetslivsinstitutets data. Hon konstaterar att bättre sömn är den stora vinsten med sextimmarsdag, men att det inte går att hämta hem ekonomiskt.

– Och allt beror på hur man använder de två extratimmarna per dag. Det finns stor risk att folk har så höga förväntningar på vad de ska hinna att de bara blir mer stressade. Att det innebär en massa krav i stället för nedvarvning och avkoppling.

Även Kristina Alexandersson skulle vilja se mer fokus på mer eget inflytande över schemat och träning på arbetstid för utsatta grupper.

– Hur kommer det sig att undersköterskor, som har väldigt tunga jobb, inte har obligatorisk träning på arbetstid? Det skulle vara en bra sak även för den som har tunga mentala arbeten, som exempelvis socialsekreterare.