Forskning ska hitta anställda i farozonen

Trots att det gjorts tusentals studier om arbetsrelaterad utbrändhet, finns det få länder som har metoder för att definiera när en anställd är lindrigt eller svårt utmattad. Nu ska finska Arbetshälsoinstitutet med professor Jari Hakanen i bräschen ändra på det.

– Det är ett stort kliv framåt, säger han entusiastiskt och tillägger:

– På det här sättet ska vi hjälpa till att hitta anställda som är i farozonen, innan den röda lampan tänds, och innan de i värsta fall förlorar arbetsförmågan.

I studien, som startade i slutet av 2019, deltar flera företag inom olika branscher och ett inom företagshälsovården. När anställda söker hjälp för utmattning hos företagshälsan, får de berätta hur väl de känner igen sig i olika påståenden som exempelvis: ”Jag känner mig mentalt utmattad på jobbet” och ”Jag är inte intresserad eller engagerad i mitt jobb”. Påståendena har gjorts utifrån den senaste forskningen.

Resultatet jämförs med svaren från en frisk kontrollgrupp. Forskarna tar sedan fram så kallade kliniska gränsvärden som visar när någon drabbats av lindrig eller svår utmattning.

Resultatet presenteras som ett trafikljus: Grönt för när personen mår okej, gult för lindrig utmattning och rött för svår utmattning.

Utmattning är ett seglivat och stort problem som inte visar några tecken på att avta. Ofta hinner det gå alldeles för långt innan personer tar symptomen på allvar och söker hjälp, enligt Jari Hakanen.

– Många utbrända fortsätter att kämpa under en lång tid, och tänker att om jag bara orkar lite till så blir det lättare sen.

Våren 2022 ska forskarna ha kommit så långt att de kan visa var skiljelinjen går.

– Målsättningen är att människor och företag får hjälp med att känna igen varningstecknen i tid, säger Jari Hakanen.

Frågeformuläret ska finnas fritt tillgängligt på webben tillsammans med en användarguide. Längre fram hoppas forskarna att det ska finnas tillgängligt även som ett webbverktyg. Tanken är att vem som helst kan använda det i sitt arbetsmiljöarbete för att motverka utmattning och ohälsa.

Jari Hakanen och hans forskargrupps förhoppning är också att visa i vilken ordning symptomen kommer, hur utmattning utvecklas och vilka riskfaktorerna är.

Det finns så kallade hygieniska gränsvärden, till exempel för den högsta tillåtna gränsen för hur mycket kemikalier eller vibrationer en ­anställd får utsättas för under en arbetsdag.

Hur ser du på att det på samma sätt skulle kunna finnas gränsvärden för stress eller utmattning?

– Det skulle vara möjligt och önskvärt, men jag tror att det tar tid innan vi når dit, säger han.

De senaste forskningsrönen om utmattningssyndrom visar att utmattning kännetecknas av fyra huvudsakliga symptom: kronisk trötthet, känslomässig distans till arbetet samt försämrad kognitiv och emotionell kontroll.

– Utmattning handlar inte bara om ett symptom som till exempel trötthet, utan kännetecknas av flera symptom, säger Jari Hakanen.

Många av symptomen är med i svenska Socialstyrelsens kriterier för att diagnostisera utmattning.

Jari Hakanen beskriver att utbrändhet börjar med obalans mellan vad en anställd ger av sig själv i förhållande till vad hen får tillbaka. En anställd ger exempelvis av sin tid, energi och kraft, och får lön, respons, tack och uppskattning tillbaka.

– Man kan se det som en vågskål. Det måste råda balans mellan det som ger energi och det som belastar. Människor klarar av en förvånansvärt stor arbetsbörda när de i gengäld får erkännande och ersättning för sitt jobb.

Professor Hakanen betonar dock att arbets­relaterad utbrändhet inte beror på individen, utan på hur arbetet leds och organiseras. Han säger också att det inte är ovanligt att utmattningssyndromen först visar sig i privatlivet, trots att utbrändheten är arbetsrelaterad.

– Det kan ta lång tid innan utbrändheten märks i arbetsprestationen. Var därför vaksam på hur du mår utanför jobbet.