Allt fler kläms in i öppna landskap

<p>Det finns inga hårda regler för hur trångt en arbetsgivare får placera personalen. Men en vanlig tumregel är att det behövs 20 kvadratmeter lokalyta per person eller arbetsplats. Då räknar man in alla utrymmen som arbetsyta, toaletter, korridorer, pausrum och så vidare.</p> <p>Därmed är nyckeltalen på väg ner. Det visar några större kontorsprojekt i Stockholm. Tieto Sweden AB har flyttat in 1 400 medarbetare i ett nytt kontor i Värtahamnen i Stockholm. Varje medarbetare får 10,7 kvadratmeter. Aftonbladet och Svenska Dagbladet flyttar till Kungsbrohuset i Stockholm och där får varje medarbetare 10,3 kvadratmeter, eller om man räknar skiftgång och att mycket arbete utförs utanför redaktionerna, 11 kvadratmeter per arbetsplats.</p> <p>- För många har de fasta arbetsplatserna försvunnit och då har vi kunnat rita in loungeutrymmen och liknande, säger Catia Johansen Sangberg. Hon är uthyrningsansvarig för fastighetsbolaget Jernhusen som äger Kungsbrohuset.</p> <p>Hon ser att 20 kvadratmeter inte är giltigt längre.</p> <p>- Hyrorna är så höga. Hyresgästerna kan tänka sig 12 kvadratmeter, ja max 15. Man vill inte betala för mer. Jag tror att arbetsgivarna dragit lärdom av att skrivbord ofta står tomma.</p> <p>Att arbetsgivarna analyserar beläggningsgraden i kontoret, kan Jonas Hurtigh Grabe bekräfta. Han är koncept- och affärsutvecklare samt projektledare för Diligentia Future Lab.</p> <p>- Det är ju sällan alla är på plats samtidigt. I själva verket är beläggningsgraden aldrig högre än 50 procent. Därmed blir den gamla tumregeln egentligen 40 kvadratmeter, säger Jonas Hurtigh Grabe.</p> <p>I Diligentia-projektet försöker man förutspå hur arbetssätt, behov och trender vad gäller kontorslokaler kommer att utvecklas. Det finns mycket forskning om kontorsarbetsmiljön. Jonas Hurtigh Grabe tolkar den så att det klassiska cellkontoret är en bra lösning, men att det fullt flexibla kontoret utan personlig arbetsplats kan vara minst lika bra.</p> <p>- Sämst är det att vara bunden vid ett visst skrivbord mitt i ett stort hav, säger han.</p> <p>Utvecklingen går mot allt mindre kontorsyta.</p> <p>- I stället lägger man pengarna på ett superläge som kommunicerar det man vill att varumärket ska stå för.</p> <p>Man kan fråga sig vilka risker som följer av att kontoren krymper. Nyanställningar, fusioner och nyförvärv är en del av vardagen i det privata näringslivet. Plötsligt ska 100 personer samsas i lokaler som passar för 80.</p> <p>- Den risken finns alltid. Jag jobbar med nyproduktion. Då är det viktigt att tänka rätt från början. Men det är inte lätt att rita in en verksamhet så att den fungerar även på sikt, säger Catia Johansen Sangberg.</p> <p>Både hon och Jonas Hurtigh Grabe tror att utvecklingen kommer att leda till flexiblare hyresavtal.</p> <p>- Dagens hyresavtal ligger på tre år eller mer. Men i framtiden kanske vi bostadsbolag ska tillåta tremånadersavtal så att vi kan säga till kunden "den dag ni slår huvudet i taket, så kan vi hitta lösningar", säger Jonas Hurtigh Grabe.</p> <p>Kan kontoren fortsätta att krympa? </p> <p>- Rent teoretiskt är det möjligt, men då kommer andra faktorer som kyla och luft in och begränsar, säger Catia Johansen Sangberg.</p> <p>Det finns tvingande regler för ventilation på arbetsplatser. I ett alldeles nybyggt hus kan ventilationen forceras. </p> <p>- Men i äldre byggnader går det inte att bygga till kyla och ventilation utan att det blir väldigt dyrt, säger hon.</p> <p>Äldre fastigheter har sällan planlösningar som är lämpliga för kontor. Ibland blir de kontor i alla fall. Då brukar det behövas 25 till 35 kvadratmeter per arbetsplats.</p>