Nyhetsarkiv

Många lärare går in i väggen

Mimmi Björnfot räknar inte med att komma tillbaka till skolan.

SKYDDSOMBUD. Hotfulla föräldrar. Våldsamma elever. Fega skolledningar. . Lärare är den yrkesgrupp som är mest sjukskriven av psykosociala skäl.

Publicerad

Det var i fjol som Simon Sandström tog det ovanliga beslutet att lägga ett fackligt skyddsstopp på Midsommarkransens skola i Stockholm efter att två personer testats positivt för Covid 19. Han är huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund i Stockholm och tog emot flera samtal från lärare på skolan som var stressade och oroliga över risken att bli smittade. Det var fortfarande mitt i pandemin och två lärare tillhörde dessutom riskgrupper. Beslutet medförde att all platsundervisnng stängdes av i de berörda årskurserna och flyttade till distans.

Svenska lärare pressas från många håll. Skolor konkurrerar med varandra om elevpengen och på många platser råder en överetablering som får skolornas ekonomi att svikta. Mindre klasser slås ihop till större. Anställda lärare vikarierar för sina kolleger på sin redan krympta planeringstid. Rättning av prov och läxor görs ofta på fritiden.
Det är viktigt att hålla skenet uppe. Om det blir känt att skolan har problem lurar risken att föräldrarna reagerar och flyttar sina barn till en annan skola. Då försvinner elevens skolpeng, skolans budget krymper och situationen för de elever och lärare som är kvar blir ännu mer pressad. Skolorna är beroende av nöjda föräldrar. Den omständigheten närmast bakbinder lärarna och ger elever och framför allt deras föräldrar makt över skolan och är en stor orsak till att lärarna har en så ”extremt utsatt” situation, anser Simon Sandström.

- Senast denna vecka hade jag ett ärende där en medlem fysiskt avlägsnat en elev från ett klassrum efter att denne betett sig mycket illa och stört lektionen. Något läraren har rätt till med stöd i skollagen.

- I detta fall var agerandet från läraren proportionerligt kopplat till situationen. Trots det finner skolledningen att läraren kränkt eleven. Det är sådant agerande från skolledningar som sänker statusen på läraryrket och lärarnas auktoritet. Eleverna får bestämma, säger han.

Behöriga lärare i den svenska skolan har en fyra år lång yrkesutbildning och har ansvaret för att följa skolverkets kursplaner.

- Men varje vecka tvingas lärare bemöta åsikter och krav från föräldrar utan pedagogisk utbildning och utan förståelse för andra barn än sitt eget barn. Det kan vara en kontakt om att ett betyg är fel, eller att man sagt till en elev på fel sätt. Kränkningsanmälningarna haglar ju, konstaterar Simon Sandström.

Han har i debattinlägg, tillsammans med LR:s ordförande Åsa Fahlén, uppmärksammat hur enstaka föräldrar kan använda Skolinspektionen som påtryckningsmedel. Genom att göra anmälningar om kränkningar eller orättvisa behandlingar tvingar de skolan att lägga tid och resurser på att försvara sig, och svärtar samtidigt ned skolans rykte. Blotta hotet om en anmälan kan vara tillräckligt för att få en skolledning att varna eller till och med flytta på en anklagad lärare.

- Skolan skulle behöva föräldrarnas hjälp för att bryta en ond spiral, där många elever inte visar respekt för lärarna, men i stället har föräldrainflytandet gått överstyr. Det saknas någon form av begränsning. Våra lärare utsätts för hot och våld dagligen med vad jag, i många fall, anser utan tillräckliga konsekvenser, säger Simon Sandström och framhåller att det finns kraftfulla disciplinära åtgärder för skolledningarna att använda sig av, men att de sällan vågar. I stället för att backa upp sina anställda tar de elevernas och vårdnadshavarnas parti.

Där blir skyddstoppet ett sätt att försvara lärarna mot skolledningar som sopar problem under mattan. Enligt Arbetsmiljöverket får skyddsstoppet användas vid fara mot liv eller hälsa. Simon Sandström berättar om en skola där några föräldrar hade börjat avlyssna skolpersonalen via väskor. Lärarna kände sig hotade och stressade av föräldrarna, men skolledningen ville inte ta den konflikt som det skulle innebära att stänga av dem från skolan.

- Då satte jag det där skyddstoppet, och det ledde till att föräldrarna blev avstängda från skolans område. 200 meter, inte närmare än så fick de komma.

Men mot den ökade undervisningstiden och den växande bördan av dokumentation och administration har facket ännu inte hittat någon bot. Simon Sandström beskriver hur han ser många av sina medlemmar gå på knäna och rehabiliteringsärendena samlas på hög.

- Väldigt många lärare arbetar över många timmar varje vecka utan ersättning. Jag vet många lärare som inte har tid att ta rast, vilket är deras lagliga rätt. Det blir ju en stressande situation och känner man då inte tillit uppifrån så blir det jobbigt. Det är också ett problem att lärare är rädda att klaga. De säger ingenting förrän det är för sent, bara går rakt in i väggen och tappar allt.

Huvudskyddsombudets problemlista:

För stora klasser, ibland med över 30 elever.

Utökad undervisningstid och administration har krympt planeringstiden.

Föräldrainflytandet saknar begränsning.

Nödvändiga stödfunktioner som speciallärare, specialpedagoger och specialresurser saknas.

Hot och våld är en daglig realitet i skolvärlden, och kräver ett tätare samarbete med socialtjänst och polis.

Systemet med skolpeng och konkurrensen på en marknad gör det omöjligt för skolledningarna att genomdriva disciplinåtgärder mot elever, vars föräldrar kan ta illa upp.

Toppstyrning och bristande tillit uppifrån.

Brist på resurser. Friskolesystemet dränerar kommunala skolor på pengar. ”Vi kan inte ha ett system där våra skattepengar inte går till eleverna och lärarna, utan istället blir till vinstutdelning till privata bolag som i sin tur delar ut vinst till aktieägare.”

Brist på likvärdighet. Ökad statlig styrning behövs.