Hur mår vi när IT blir en kollega?

Den nya tekniken sveper in på bred front. Industrirobotarna blir allt vanligare och mer sofistikerade. Dataprogram av olika slag gör det möjligt för kunden att göra det mesta jobbet själv, exempelvis bankärenden, shopping och myndighetskontakter. Automatiska röster svarar i stället för växeltelefonister. Och tack vare nya utgångskassor i mataffären kan folk själva scanna sina varor och så behövs det färre kassörskor. När det gäller så kallad artificiell intelligens (AI), teknik som lär nytt allt eftersom, står arbetslivet sannolikt på tröskeln till en ny värld. Inom sjukvården, för att nämna någon konkret bransch, finns det förhoppningar om att AI ska kunna hjälpa läkarna med analys av exempelvis mammografibilder för att hitta bröstcancer.

Utvecklingen rullar obevekligt på, men det saknas faktiskt kunskap om hur arbetstagarnas arbetsmiljö påverkas. Det vill Afa Försäkring, som ägs av arbetsmarknadens parter, råda bot på och finansierar nio olika forskningsprojekt med totalt 38 miljoner kronor.

– Projekten som har fått medel kommer tillsammans att ge en fördjupad bild av hur arbetsmiljön och hälsan hos anställda i privat sektor påverkas av de här nya teknikerna, kommenterar Ulrika Hektor på Afa Försäkring, i ett pressmeddelande.

En av forskarna som fått pengar är docenten i sociologi Marcus Persson vid Linköpings universitet. Han är nyfiken på den teknikskepsis som finns inom äldreomsorgen.

– Teknikmotståndet gör att utvecklingen går väldigt långsamt. Enskilda aktörer ligger i framkant. Men på det stora hela händer det inte så mycket.

På teknikfronten händer desto mer. Här utvecklas övervakningskameror som kan larma om kroppstemperaturen hos en sovande person skulle sjunka. Äldre med demenssjukdom kan få tillfällig sysselsättning med mjuka robotar i form av sälar eller katter. Rullstolsburna kan klara av hygienen på egen hand med hjälp av en duschrobot. Men Marcus Persson och hans forskarkolleger möter arbetsplatser inom äldreomsorgen som är uppdelade i två läger, säger han.

– De som inte vill befatta sig med ny teknik glider undan och det har väckt vår nyfikenhet.

I tidigare studier har Marcus Persson märkt att ibland saknas rationella argument till varför man inte vill använda den nya tekniken utan det kan vara känslostyrt. Genom att ge kunskap om vårdgivares känslor inför digitala arbetsredskap kommer projektet bidra till att visa hur digitalisering kan ske på ett sätt som blir meningsfullt i förhållande till vårdgivares ideal om omsorg.

– Man har ett omsorgsideal att värna och så kommer det kanske en robot in i leken som i någon mening är hård och kall. Det kan uppfattas som förminskande och kränkande mot de äldre. Men det här är inget nytt. Så fort man inför teknik i ett nytt sammanhang uppstår kritik.

Han har också märkt att arbetsgivare varit passivt överlämnande när ny teknik lanserats.

– Vi har sett att introduktionen varit bristfällig. Personalen behöver utbildning och stöd. Man kommer att behöva bli bättre på det framöver för mer teknik är på väg in, säger Marcus Persson vars projekt tilldelas 4,2 miljoner kronor från Afa Försäkring.

En annan som får projektpengar är professor Åsa Cajander vid Uppsala universitet. Hon ska undersöka hur känslan av mening och engagemang påverkas av automatisering, robotisering och införandet av AI. Stort upplagda undersökningar i Europa visar att arbetsengagemanget minskat dramatiskt.

– Det har aldrig varit så lågt, det är ganska alarmerande. Naturligtvis är det många bakomliggande orsaker, men ingen har forskat på automatiseringens roll.

Forskarteamet kring Åsa Cajander har en ganska teoretisk ansats, säger hon. Resultatet av projektet ska bli en teoretisk, generell modell. Hon gör en liknelse:

– Inom fysiskt arbete vet vi att till exempel tunga lyft är generellt skadliga. Vad kan vara motsvarigheten till tunga lyft inom automatisering? Vilka faktorer är det som man ska undvika för att inte försämra arbetsengagemanget?

Projektet kommer att fokusera på IT-branschen, jordbruket och metallindustrin och tilldelas 5,1 miljoner kronor.

Åsa Cajander får också 4 miljoner kronor för att undersöka hur ny teknik påverkar arbetsmiljön för personal som arbetar med lastning, teknik och tankning på flygplatser.

Kristina Palm på Karlstad universitet får 2,2 miljoner kronor för att undersöka hur det är att få en ”robotkollega” med något slags mänskligt karaktärsdrag.

– Arbetsgivare säger ofta till personalen att man ska få en robot som kollega. Bara det är att förmänskliga en robot.

Kristina Palm har noterat att arbetsmiljöfrågorna lätt glöms bort vid automatisering generellt.

– Ofta inför man ny teknik för att effektivisera och för att ta bort monotona arbetsuppgifter. Men vi har sett att man ibland får ännu högre arbetsbelastning, folk slutar för att de inte trivs och så anställs inga nya och till slut är man färre än förut och har sämre arbetsmiljö, säger Kristina Palm.

Några andra projekt som får pengar:

Erik Billing vid Högskolan i Skövde får 4,8 miljoner kronor för att undersöka hur så kallat automatiserat kognitivt stöd påverkar industriarbetares arbetsmiljö. Projektet är ett samarbete med Volvo Cars som har en fabrik i Skövde och ska utmynna i en digital handbok.

Inti Lammi, Mälardalens universitet, får 3,4 miljoner kronor för att undersöka hur arbetsmiljön för bank- och försäkringsbranschen påverkas av på vilket sätt automatiseringstekniker utformas och används.