Risk för svaga skyddsombud med nya regler

– Den nya regelstrukturen riskerar att osynliggöra skyddsombuden, säger Martine Syrjänen Stålberg, TCO:s arbetsmiljöutredare..

– Arbetsmiljöverket säger att skyddsnivån inte kommer att förändras i och med den här nya regelstrukturen - men eftersom det har tagits bort så mycket material är det svårt för oss att se att det skulle bli så.

–  När man har strukit så som man har gjort riskerar skyddsombudsrollen att hamna i skymundan och då blir det en haltande samverkan framöver, det kräver lite mer av skyddsombuden att ta sin plats när det inte framgår automatiskt att vissa saker ska ske i samverkan med skyddsombuden.

 Skyddsombuden finns fortfarande kvar i den nya regelstrukturen men de nämns på färre ställen och det nya regelverket erbjuder mycket mindre vägledning och preciseringar. Martine Syrjänen Stålberg anser att de allmänna råden har beskurits så hårt att vägledningen blir lidande. Hon menar också att verket inte tagit hänsyn till remissinstansernas synpunkter.

– Det var många som blev förvånade över att Arbetsmiljöverket inte gjorde fler förändringar utan de lämnades utan åtgärd. Det arbetsgivare och skyddsombud kan göra för att bibehålla den rådande skyddsnivån är att ta fasta på det Arbetsmiljöverket säger om att det inte är en ändring av skyddsnivån och samverka trots att det inte längre uttryckligen står i texten att det krävs och att fortsätta driva frågor gemensamt.

– Arbetsgivaransvaret är tydligt men har man för mycket fokus på den som har ansvaret så är det kanske också mindre tydligt för skyddsombuden var de ska läsa.

 Henric Ask, LO-TCO Rättsskydd delar Martine Syrjänen Stålbergs oro och vänder sig emot Arbetsmiljöverkets påstående att den nya texten skulle vara mer tillgänglig. Han vänder sig mot att man drar ned på de allmänna råden, som var ett stöd för alla parter. 

– Det ligger alltid ett juridiskt värde i ord och begrepp som påverkas när precisa ord och begrepp byts ut och definieras om. Då uppstår en situation då en nytolkning görs som kan innebära en omtolkning som påverkar skyddsnivåer i direkt och indirekt mening. 

— Ibland kan det innebära en värdeförskjutning eller att tillämpningen av regeln görs på ett annat sätt för att man inte längre uppfattar texten som lika tvingande eller att man inte förstår det som står mellan raderna, som att alla regler ska utgå från samverkan mellan chef och skyddsombud, trots att det inte framgår lika tydligt som förr av reglerna och tillhörande allmänna råd. 

Även Henric Ask tror att skyddsombudens roll kan förändras i och med den nya regelstrukturen och att det kan leda till en osäkerhet som gör att skyddsombuden inte vågar driva vad de anser är viktiga frågor med samma kraft som tidigare. Skyddsombuden får inte lika tydlig roll. 

– I förhållande till skyddsombuden kan det bli svårare eftersom det tidigare stått i föreskrifter att man ska samverka med skyddsombuden – nu står det på flera ställen inte lika uttryckligt att skyddsombuden ska vara med och det blir en typ av maktförskjutning där.

– Självförtroendet för skyddsombuden kan på det sättet absolut påverkas och man kan inte komma med samma styrka och kräva åtgärder. Det blir mindre för skyddsombud att förhålla sig till och peka på när man går in till arbetsgivaren – så det kan uppkomma mer osäkerhet där.

Håkan Olsson som är vikarierande generaldirektör för Arbetsmiljöverket säger att regelförändringen inte ska innebära en förändring eller en förminskning av skyddsombudens uppdrag. 

– Att skyddsombuden inte nämns lika ofta i regelverket innebär inte att de inte är lika viktiga som tidigare. En vägledande princip i arbetet med det nya regelverket har varit att behålla samma skyddsnivåer för arbetstagare och samma kravnivåer för arbetsgivare och andra som ska följa våra regler. Så skyddet för arbetstagare är detsamma som med nuvarande regler.

Malin Nilsson, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv, säger att förhoppningen är att den nya regelverksstrukturen ska underlätta för både arbetsgivare och arbetstagare – men att det kan bli en lite krånglig övergångsperiod innan man har vant sig vid det nya. 

– Nu måste man ha fokus på att få till en så bra övergång som möjligt. Förhoppningen är att det ska bli enklare bland annat för att man kan söka digitalt men också för att språket är tydligare och enhetligare. Det är inte en förändring i sak så jag tycker inte man ska skapa allt för mycket oro kring det och skrämma upp i onödan.

Malin Nilsson oroas inte över att samverkan på arbetsplatser kommer att påverkas på grund av den nya strukturen

– Krav kring samverkan är inte tydligare i dagens föreskrifter så det är egentligen ingen förändring. En oro som vi har haft är att det är en väldigt stor textmassa som Arbetsmiljöverket har skrivit om, och där skulle man kunna tänka sig att de här omskrivningarna kan göra att man tolkar skrivningarna på nya sätt. Vi försöker ha ögonen på detta.

– Vad som också är viktigt är att information, som försvinner från föreskriftshäftena när de allmänna råden till stor del plockas bort, tas till vara i vägledningsmaterial.

Malin Nilsson, Svenskt Näringsliv: ”Omskrivningarna kan göra att man tolkar skrivningarna på nya sätt.” 

Martine Syrjänen Stålberg, TCO: ”När man har strukit så som man har gjort riskerar skyddsombudsrollen att hamna i skymundan.”