Nog snygg för ett jobb?

För tre år sedan omkullkastade pandemin vardagen och tvingade studenter till distansundervisning över en natt. Det gav en unik möjlighet för forskare att flytta laboratoriet ut i samhället. Nedstängningen skapade två grupper som gick att jämföra, ett så kallat naturligt experiment mellan de som tidigare åkte till campus för att plugga och de som nu satt kvar i sina studentrum.

Ekonomidoktoranden Adrian Mehic från Lund började med att undersöka hur det påverkade universitetsbetygen. Där fanns ingen skillnad. ”Däremot ökade klyftorna”, skrev han i en analys för föreningen SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle. ”Manliga studenter från låginkomstfamiljer fick tydligt försämrade betyg, medan kvinnliga studenter med välbeställda föräldrar gynnades.”

Nästa hypotes skulle senare ge magsår: Kunde det vara så att utseendet inverkar på betygen?

Experimentet gick ut på att en slumpad jury bestående av 74 personer, uppdelat i två grupper, skulle betygsätta hur attraktiva de tyckte 300 studenters Facebookprofil från Lunds tekniska inriktning var. Skalan gick från ett till tio. Samstämmigheten var excellent, skrev Adrian Mehic, enligt de statistiska tumreglerna för hur väl svaren hänger ihop.

Sedan samkördes utseendet med studenternas betygsresultat.

– Före pandemin fick de som var snygga bättre betyg. Sedan sjönk betygen under distansundervisningen, säger Adrian Mehic.

Den vetenskapliga tidskriften Economic Letters publicerade rönen i oktober och Lunds Universitet skickade ett pressmeddelande: ”Skönhet kan påverka betygen”. Adrian Mehic ägnade en vecka åt att prata om experimentet med alltifrån lokaltidningar, nyhetsbyråer till kvällstidningar och branschpress.

Det som var lite anmärkningsvärt, sa Mehic, var att killarna som såg bra ut fick bättre betyg även om undervisningen var på distans – något som indikerade att det inte rörde sig om diskriminering – utan att snygghet på något sätt påverkade självförtroendet och personligheten. Särskilt stor var utseendeeffekten i kurser med mycket interaktion mellan lärare och elev via seminarium och grupparbeten jämfört med kurser som var mer sifferinriktade, såsom matte och fysik.

– Helt plötsligt blev det fokus på andra saker. Journalisterna ringde konstant, säger han.

 SVT:s fråga-på-stan startade kritikstormen. Var studenterna medvetna om att de blivit betygsatta och att utseendet i sin tur påverkade betygen?

Nej, men eftersom forskningen var offentlig handling började studenterna begära ut sina utseendepoäng och jämföra sinsemellan. Genom en kod till sin rad i en anonymiserad datafil kunde studenterna dechiffrera cellerna i excel med hjälp av ledtrådar såsom ålder, hemkommun och kursbetyg. ”Pubertalt och obegripligt”, kommenterade Adrian Mehic detektivarbetet.

– I backspegeln är det klart att det finns en etisk aspekt i det hela och att man ska informera studiedeltagare om rättigheter. Samtidigt måste forskare få använda sig av sociala medier. Det är det som är grejen med sådan typ av data, säger han.

Studien blev anmäld till Nämnden för utredning av avvikelser från god forskningssed vid Lunds Universitet, bland annat av Anders Ahlberg, studierektor för forskarutbildningen på Lunds Tekniska Högskola.

”Den data som enligt handlingarna samlats in om studenterna är inte sådana känsliga personuppgifter som avses i 3 § etikprövningslagen. Inte heller har forskningen utförts i strid med 4 § samma lag”, skrev nämnden i sitt beslut i februari i år. Sakkunniga bedömde att god forskningssed hade följts.

Adrian Mehic kontrade i sin tur med en JO-motanmälan mot sitt universitet för att ledningen på Lunds Universitet ska ha vilselett alltihop med felaktiga uppgifter, enligt Mehic.

– Det har inte varit jätteroligt. Men samtidigt lärorikt att lära sig hantera media. I slutändan visade det sig att jag hade rätt. Det som var synd var att fokus flyttades från resultaten.

Själva slutsatsen – att utseende påverkar betygen – är inte särskilt förvånande, enligt Mehic. Ekonomer och psykologer pratar om en så kallad utseendepremium: Om du är snygg får du fördelar. Den ledande forskaren på området, amerikanske ekonomen Daniel Hamermesh, beskrev fenomenet på arbetsmarknaden redan på nittiotalet. Straffet, skrev han, för att vara mindre attraktiv låg på fem till tio procent mindre i lön med ungefär lika hög uppsida för den som uppfattas vara snygg,

– Det verkar som om bonusen för snygghet är rätt konstant, oavsett yrke, säger Adrian Mehic. Jämfört med de som ser sämst ut handlar det om några tusenlappar i månaden vilket ger en ganska stor effekt över ett yrkesliv.

 De här resultaten har upprepats gång på gång i olika kontexter: lönen för quarterbackar i amerikansk fotboll, lön i toppligorna i vanlig fotboll, en börs-vd:s aktiekurs, och så vidare.

 –Spontant skulle jag nog säga att den förmodligen är större där man träffar många människor, till exempel om man har kunder. Bland advokater är effekten större i den privata sektorn jämfört med den offentliga, säger Adrian Mehic.

Det finns dock ett undantag till utseendefördelen: rånare med vapen. I podcasten Freakonomics utvecklade forskningsfältets gudfader Daniel Hamermesh varför.

”Det är rimligt för som beväpnad rånare kan du prestera bättre om du inte behöver skjuta personer utan bara skrämma dem genom att vara ful som fan”, sa Hamermesh.

Om rånarna sedan blir tagna av polisen riskerar de dock högre straffskalor och har en större benägenhet att hamna i fängelse om de blir dömda än om de hade varit snygga.