Kyrkan i topp på listan för psykisk ohälsa

Präster och diakoner har störst risk att bli långtidssjukskrivna för utmattningssyndrom. Värst är det för kvinnor och kyrkoherdar. Det visar Försäkringskassans studie av 429 yrken.

Psykisk ohälsa utgör en växande andel av alla sjukskrivningar. Mest ökar utmattningssyndrom, som leder till halvårslånga sjukskrivningar. Stressrelaterad psykisk ohälsa ökar också, men leder i regel i kortare sjukskrivningar på cirka en månad.

För att bättre förstå bakomliggande orsaker och hitta möjliga åtgärder gjorde Försäkringskassan en stor studie 2014. Redan den visade att präster löpte störst risk att drabbas av stressrelaterad ohälsa.

2020 gjorde studien om genom att följa upp alla sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser under åren 2018 och 2019. Hela befolkningen i åldrarna 20 – 69 år delades i 429 yrken enligt SCB:s klassificering.

Även denna gång visade sig präster och diakoner i Svenska vara de yrken som löper störst risk att bli långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom. Särskilt utsatta är kyrkoherdarna som är chefer i församlingarna, men även kvinnliga präster är mer utsatta för långtidssjukskrivning än sina manliga kollegor.

Kyrkoherdar har 53 procent högre sjukskrivningsgrad för svår stress än genomsnittet och toppar också tabellen över sjukskrivningar för utmattningssyndrom. Övriga präster har 40 procent högre risk än normalt att bli sjukskrivna för stressrelaterad ohälsa.

– Nu måste Svenska kyrkan som arbetsgivare kavla upp ärmarna och ta ett större ansvar för att förbättra prästers och diakoners arbetssituation, säger Bror Holm, ordförande för Kyrkans Akademikerförbund.

Diakoner inom Svenska kyrkan har en högre risk för sjukskrivning för utmattningssyndrom än präster som inte är chefer. Och risken för reaktion på svår stress placerar diakoner på tredje plats bland alla 429 yrkena.

– Präster och diakoner har kontaktyrken och arbetar med människor, säger Bror Holm, men andra riskfaktorer som obetald beredskap, ständig tillgänglighet även på fritid och under semester bidrar också. De verkar i en belastande arbetsmiljö i ett bristyrke med mycket helgarbete och snåriga arbetstidsregler som innebär svårigheter att få ut inarbetad tid och semester.

Han ser ytterligare en förklaring till psykisk ohälsa i kyrkans organisation:

– Något som bidrar till dålig arbetsmiljö för kyrkoherdar är ofta förekom­mande konflikter med kyrkoråd som ofta slutar i utköp.

Vad har Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Skao, gjort åt prästers och diakoners höga sjukskrivningstal?

– Präst och diakon är kontaktyrken och de använder sig själva som verktyg i hög utsträckning vilket i sig innebär risk för en hög psykisk påfrestning, säger Anna von Malmborg som är utvecklingschef på Skao. Andra faktorer kan exempelvis vara många vakanser eller otydlighet vad gäller förväntningar på vad som ska åstadkommas.

– Det är viktigt att varje enskild arbetsgivare bedömer hur risken ser ut för stressrelaterad ohälsa för de präster och diakoner som man har anställda och att man ger dem det stöd som kan behövas, exempelvis i form av handledning. Ett ytterligare exempel på åtgärd är att följa upp hur balansen mellan kraven på arbetet och resurserna i form av tid, kunskaper och stöd ser ut, för att möjliggöra nödvändig återhämtning.

– Som arbetsgivarorganisation erbjuder vi utbildningar inom arbetsmiljöområdet samt program för att utveckla chefer och kyrkoråd i deras olika roller. Vi ger råd och stöd i specifika situationer, vi tillhandahåller verktyg, exempelvis partsgemensamt framtagna checklistor i organisatorisk och social arbetsmiljö och samtalsstöd kring gränssättning mellan arbete och fritid. Vi erbjuder också den webbaserade arbetsmiljöundersökningen Akka som ett led för arbetsgivaren att undersöka hur arbetsmiljön ser ut.