Felaktiga besked från Sveriges regering

 EU-kommissionen har tvingat fram ändringar av den svenska tolkningen av arbetstidsdirektivet. För att kommissionen inte ska inleda ett överträdesförfarande har parterna i regioner och kommuner slutit nya avtal i arbetstidsfrågan. De nya reglerna trädde i kraft i oktober i år. 

Regeringen informerade redan i december förra året om uppgörelserna, men i skrivelsen till EU-kommissionen hävdade man också att en enskild arbetstagare kan gå till svensk domstol och få dessa avtal prövade. 

Enligt svensk arbetsrätt är det enbart parterna som kan tvista om tolkningarna av kollektivavtal. Det är en bärande princip, som till exempel var mycket viktig när arbetsmarknadens parter gemensamt försökte stoppa EU:s direktiv mot minimilöner eftersom det hotade den svenska modellen.

I två olika stycken av brevet om arbetstidsdirektivet hävdar Regeringskansliet att enskilda arbetstagare kan gå till domstol och få kollektivavtal prövade. 

På Arbetsmarknadsdepartementet bekräftar man att regeringens tolkning är att alla enskilda löntagare, även de som inte är med i facket, kan gå till domstol och få kollektivavtalen tolkade gentemot EU-rätten 

Enligt Arbetsmarknadsdepartementet är formuleringarna inte förankrade mot parterna. 

Varken på Sveriges största fackförbund Unionen eller Svenskt Näringsliv vill man kritisera regeringen för formuleringarna. 

På Unionen säger chefsjurist Malin Wulkan att hon inte skulle ha uttryckt sig på exakt samma sätt som regeringen har formulerat sig.

– Den oorganiserade kan få tillstånd en prövning av ett villkor i kollektivavtal, men inte direkt, utan genom att det har flutit in i det enskilda anställningsavtalet.

Hon poängterar att det är anställningsavtalet som prövas, inte kollektivavtalet. På en arbetsplats med kollektivavtal ska dess villkor även tillämpas på oorganiserad arbetskraft. 

– Prövningen sker alltså indirekt utifrån det enskilda anställningsavtalet, men då kan villkor i kollektivavtal få betydelse vid prövningen. 

På samma sätt resonerar Malin Ahlin-Nilsson, chefsjurist och arbetsrättschef på Svenskt Näringsliv. 

– En enskild arbetstagare kan få villkorsfrågor i sitt anställningsavtal rättsligt prövade. Det är inte samma sak som att tvista om ett kollektivavtal eller få ett kollektivavtal tolkat i domstol, enligt Ahlin-Nilsson. 

Om domstolen kommer fram till att ett villkor som indirekt finns i anställningsavtalet via kollektivavtal är ogiltigt måste parterna överväga om en ändring behövs i avtalet, enligt Wulkan. 

Regeringen hänvisar i sitt svar till EU-spärren, som innebär att ett kollektivavtal med lägre villkor än vad som finns i ett direktiv blir ogiltigt. Den tar upp skrivningarna i arbetstidslagen, som i paragraf 3 säger att ett kollektivavtal om arbetstider inte får vara mindre förmånligt än direktivet. Då blir avtalet ogiltigt. 

En ogiltighetstalan kan väckas av en enskild arbetstagare, även oorganiserade, som på grund av en bestämmelse i kollektivavtal inte får det skydd som arbetstidsdirektivet ger. Det hävdar regeringen i skrivelsen till EU-kommissionen.

Även på denna punkt uttrycker sig parterna annorlunda. De anser att domstolen inte direkt kan ogiltigförklara avtalet. 

– Om domstolen slutligen kommer fram till att det inte var ett okej villkor påverkar det inte kollektivavtalet direkt, men självklart skulle parterna få överväga om man måste vidta åtgärder, säger Malin Wulkan. 

Frågan om regeringens formuleringar i brevet är mycket känslig. Trots flera förfrågningar har LO inte velat ställa upp på intervju. 

Den bild som regeringen nu ger EU-kommissionen står i bjärt kontrast med vad regeringen och parterna hävdade i striden om minimilönerna. Då ansåg regering och parter att individuella rättigheter i ett direktiv om minimilöner skulle hota den svenska modellen.