Arbetsolyckor
65 människor döda på jobbet 2023
DÖDSOLYCKA. 65 personer omkomna i arbetsplatsolyckor gör 2023 till det mörkaste året för det svenska arbetarskyddet sedan 2008. Med tio döda blev december till den värsta månaden sedan 2000.
(Artikeln är uppdaterad.)
Annons
Olycksmånaden december och i synnerhet hissolyckan i
Stockholm med fem döda har satt ljuset på den ofta bortskymda fråga som
arbetsgivare, fack och Arbetsmiljöverket sliter med dagligdags. Medierna har
rapporterat och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg ska kalla
parterna till ytterligare samtal om säkerheten på jobbet.
Arbetsmiljöverkets noggranna statistik visar att endast november 2018 var nära nog lika olycksdrabbad med nio omkomna. Bara tre månader de senaste fem åren var befriade från dödsfall: juli 2021, januari och december 2020. Den visar också att torsdagar är mest olycksdrabbade, tätt följt av måndagar.
De siffror Arbetsmiljöverket presenterar bygger på bekräftade fall som utreds för att framgent kunna förhindra att tragedierna upprepas. Här ingår inte personer som avlider av sjukdomar och det finns andra mörkertal. Här är några exempel:
Utländsk arbetskraft ska rapportera olyckor och dödsfall i sitt hemland, men arbetsgivaren ska enligt arbetsmiljölagen lämna in en 3:3a om dödsfall, svåra skador och allvarliga tillbud . Arbetsmiljöverket arbetar aktivt, bland annat genom mediebevakning och kontakter med polis och Trafikverket, för att fånga upp fall som inte rapporteras till svenska myndigheter. Men sannolikt finns det ett antal dödsfall varje år som inte rapporteras eller uppmärksammas.
En utredning av Arbetsmiljöverket 2016 visade att bara tre av 25 dödsolyckor som drabbat utländsk arbetskraft i Sverige under en fyraårsperiod anmäldes enligt arbetsmiljölagen. Lastbilschaufförer från östra Europa, skogsarbetare och byggjobbare var överrepresenterade.
Mörkertalet antas vara särskilt stort när det gäller så kallad svart eller grå arbetskraft, då arbetsgivaren har starka incitament att förtiga olyckor för att undgå sanktioner eller lagföring. En osäkerhetsfaktor är utländska egenföretagare som omkommer under uppdrag i Sverige.
Till det ska läggas alla som omkommer på väg till eller från jobbet. Det är arbetsrelaterade olyckor, men inte arbetsplatsolyckor som måste utredas av Arbetsmiljöverket. De förs inte heller in i statistiken, utan försvinner in i Trafikverkets olycksstatistik.
När vi nu förfasas över hissolyckan som tog fem liv är det värt att minnas att lika många arbetare omkom för bara några månader sedan, då en personbil och en lastbil frontalkrockade på länsväg 184 mellan Skara och Falköping. Fem män, samtliga invandrare och anställda på företaget Logent i Götene, mellan 20 och 45 år omkom i personbilen som fattade eld. De var kollegor på väg hem från sitt arbete.
Arbetsmiljöverkets statistik är alltså en miniminivå för dödfall på jobbet. Men varför blev 2023 ett så olycksdrabbat år?
– Det är svårt att hitta någon enskild förklaring, säger Katarina Eskils som senior handläggare på Arbetsmiljöverket och arbetar med säkerhetskultur. Olyckorna är inte heller färdigutredda ännu.
– Men tråkigt nog ser det ut ungefär som det brukar sett till branscher och misstänkta olycksorsaker. Det är inte alls bra att dödsolyckorna fortsätter inträffa i den utsträckning som sker.
Katarina Eskils påpekar att ansvaret för arbetsmiljön vilar på arbetsgivarna:
– Det ligger på dem att förebygga risker genom systematiskt arbetsmiljöarbete och det är ett stort ansvar. Man kunde önska att säkerhet på arbetsplatsen värderades i nivå med till exempel ekonomin.
Men så är det inte?
– Nej, vi inspekterar ju dagligen och påpekar brister som leder till att säkerheten förbättras. Men det är inte så ofta vi lämnar en arbetsplats utan att ha någon brist att peka på.
Vad ska arbetsgivarna göra då?
– De behöver tänka på att det ofta är många små faktorer som ackumuleras och ökar risken så att det till slut sker en olycka.
Så har vi alla ”jag-ska-bara-olyckorna” där enskilda gör misstag?
– Det ska finnas säkerhetsmarginaler så att människor kan göra ett misstag utan att behöva dö av det.
Så vad kan ni göra för att färre ska dö på jobbet 2024?
– Fortsätta vårt långsiktiga arbete med det förebyggande så att arbetsgivarna är medvetna om vilka risker de utsätter sina anställda för om de inte lever upp till sitt arbetsmiljöansvar.
Fakta:
Svensk i tabellen betyder dödsolycka under arbetstid i den svenska arbetskraften. Utländsk betyder utländsk anställd som avlidit under arbete i Sverige, men här ingår också värnpliktiga och vissa kategorier elever med försäkringsskydd.
År Svensk Utländsk Summa
2013 35 9 44
2014 41 7 48
2015 34 6 40
2016 37 5 42
2017 44 7 51
2018 50 5 55
2019 36 7 43
2020 24 1 25
2021 39 8 47
2022 40 2 42
2023 58 7 65
(Källa: Arbetsmiljöverket)
