Nu ifrågasätts psykopatchefen

Det finns lite kunskap om hur vanligt destruktivt ledarskap är i Sverige, men i en stor norsk studie framkom att omkring 30 till 60 procent av den norska arbetskraften varit utsatt för destruktiva ledarbeteenden, vilket var långt fler än forskarna hade trott. Nu har Afa Försäkring gett drygt 3 miljoner kronor till en forskargrupp vid Umeå universitet för att kartlägga hur vanligt destruktivt ledarskap är i svenskt arbetsliv och vad det beror på. Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet, är en av forskarna.

– Vi kommer att skicka ut en enkät till ett urval av 2 000 anställda personer som representerar svensk arbetsmarknad. Vi kommer också skicka ut enkäter till ett urval av chefer för att ta reda på vilka faktorer som gör att en chef utvecklar destruktiva ledarbeteenden, säger hon.

Destruktivt ledarskap är när chefen upprepade gånger handlar fientligt eller hindrande mot personalen. Det kan handla om känslomässiga utbrott, arrogant beteende där man förlöjligar sina anställda eller egocentriskt beteende där chefen tar åt sig äran. Destruktivt ledarskap kan också vara när chefen är passiv och und­viker att ta beslut, är rörig eller håller sig undan.

Flera studier visar att konsekvenserna av ett destruktivt ledarskap oftast är negativa med medarbetare som mår dåligt, får utmattningsdepressioner och slutar. Inte minst har det framkommit att det är de passiva beteendena som är mest destruktivt för medarbetarna.

Tidigare har man trott att det handlar om personlighet och att det är vissa individer som varit problemet.

– Dessa förklaringar, att det handlar om några få ”ruttna äpplen”, har fått alltmer kritik, och det finns inga studier som visar att chefer oftare har personlighetsstörningar. Att det var så många som råkat ut för destruktiva beteenden i den norska studien tyder också på att det inte bara handlar om en speciell personlighet utan snarare att förklaringen är mer komplex, säger Susanne Tafvelin.

I sin studie kommer Susanne Tafvelin och hennes kolleger att undersöka hur destruktivt ledarskap påverkas genom samspelet mellan chefen, arbetsmiljön och personalen. Hypotesen är att stressade chefer utvecklar destruktivt ledarskap. Forskargruppen kommer att undersöka chefens stress ur tre vinklar: chefens förmåga att härbärgera stress, chefens arbetsmiljö, det vill säga arbetsbelastning, och information samt stöd från hr och medarbetarna.

– Personal som inte är motiverad och inte presterar på topp kan dränera chefen på resurser. Vi kommer att titta på hur dessa tre faktorer påverkar destruktivt ledarskap och kontrollera för personlighet.

Forskargruppen kommer också att jämföra hur det ser ut i de olika sektorerna i samhället. Målet är att få fram kunskap för att kunna undvika att dessa beteenden uppstår.

– Vi vill få en bredare förklaringsmodell till varför det uppstår. Detta kan hända den bästa.

Forskningen ska pågå till och med 2021.