Nyhetsarkiv
Kampen mot klimakteriet
ÖVERGÅNGSÅLDERN. Nästan alla kvinnor får besvär i samband med klimakteriet. Ändå är okunskapen om symtomen och vilka åtgärder som kan sättas in stor. Men det finns arbetsgivare som vill göra något.
Annons
I oktober 2021 lanserade hälsokostföretaget Great Earth i Gävle en klimakteriepolicy. Som en del av policyn får företagets fjorton medarbetare, varav två är män, en två timmar lång utbildning om hur kvinnor påverkas när deras hormonnivåer förändras.
– Vi vill sprida kunskap om klimakteriet för att alla ska må bättre på arbetsplatsen. Det är superviktigt att yngre kvinnor och män också har koll på vad som händer under klimakteriet, säger Sanna Malmström, företagets vice vd och HR-chef.
Genom utbildningen normaliseras klimakteriesymptom som värmevallningar, humörsvängningar, nedstämdhet och minskad stresstolerans.
– Hos oss är det fullt normalt och accepterat att storma ut ur ett rum därför att det är för varmt eller att börja gråta utan orsak. Ingen tycker att det är konstigt, säger Sanna Malmström.
Hon upplever att arbetsmiljön har blivit mycket trevligare sedan policyn infördes, att det har blivit lättare för både kvinnor och män att berätta om de mår dåligt och känner sig stressade.
– Det handlar om hur vi bemöter varandra. Acceptansen är mycket större i alla frågor.
Konkret anpassas arbetsmiljön på arbetsplatsen till kvinnor i klimakteriet på olika sätt, bland annat genom att sänka värmen i deras arbetsrum och dra ner på arbetsuppgifterna för att minska stressen.
Sedan i maj 2022 utbildar även Partille, som första kommun i landet, alla 110 chefer om klimakteriet. Över 600 kvinnliga medarbetare i åldrarna 40 – 60 har också erbjudits samma utbildning.
– Vi vill att våra anställda ska må bra, både på jobbet och hemma. Kvinnor i åldern 40-60 år är överrepresenterade när det gäller sjukskrivningstal. Förhoppningen är att sjuktalen ska gå ner bland kvinnor i den här åldern, säger Kristina Svensson, initiativtagare och chef för kommunens kultur- och fritidsförvaltning.
Under utbildningen får kursdeltagarna veta vad som händer med kroppen under klimakteriets olika faser och hur symtomen kan lindras. Föreläsningarna varar i 90 minuter och hålls bland annat av Lena Rindner som disputerade om klimakteriet och kvinnors hälsa 2021. Hennes avhandling visar bland annat att kvinnor som får utbildning och personlig rådgivning om klimakteriet förbättrar sin fysiska och psykiska hälsa. Det leder i sin tur till förbättrad livskvalitet och att den stressrelaterade ohälsan minskar.
Efter utbildningen erbjuds de som vill också personlig klimakterierådgivning, ett erbjudande som hittills 150 kvinnor har tackat ja till.
Vad beror det då på att det länge har varit tyst om klimakteriet på arbetsplatser och i samhället i övrigt? En förklaring kan vara att kvinnor inte ville ta med sig så kallade kvinnobesvär till arbetsplatsen när det blev vanligare att de fick chefspositioner. Och det gör att klimakteriet fortfarande uppfattas som någon som ska hanteras privat, tror Malin Fröjmark, ombudsman på Akademikerfacket SSR.
Hon tycker inte att svenska arbetsgivare generellt gör tillräckligt för att anpassa arbetsmiljön till personer i övergångsåldern. Det behöver bland annat bli vanligare med individuella risk- och konsekvensanalyser.
– Det ser så olika ut. Vilorum kan vara bra för en del. För vissa kan det vara viktigt att kunna arbeta hemifrån. För dem med sömnproblem kan det vara viktigt med flexibla arbetstider. Personer i klimakteriet reagerar på så olika sätt. Det finns inte en lösning säger Malin Fröjmark.
Hon anser att facket också kan bli bättre på att poängtera att klimakteriet är en arbetsmiljöfråga.
– Det är inget som du som privatperson ska behöva skämmas över. Utifrån verksamhetens behov ska du kunna arbeta och vara en person i klimakteriet. Det ska kunna kombineras. Det arbetsmiljöansvaret har arbetsgivaren, säger Malin Fröjmark.
