Tillsammans knäcker de brotten på jobbet

I mitten av augusti beslutade Arbetsmiljöverket om omedelbart förbud mot olagligt nattarbete på en porrklubb i Stockholm. Ett casinoföretag med spelbord på olika krogar i Stockholm och Södertälje avkrävdes redovisning av hur många som arbetar från midnatt och framåt. Besluten var förenade med rejäla vitesbelopp.

De två fallen är exempel på hur svenska myndigheter trappat upp kampen mot arbetslivskriminalitet, berättar Ulrika Scholander, chef på Arbetsmiljöverkets enhet för samordning av händelsestyrd tillsyn.

- Vi fick ett första myndighetsuppdrag redan 2016 att samverka med andra myndigheter mot så kallade “gråa företag”. Nu har regeringsuppdraget utvecklats till samverkan mot arbetslivskriminalitet, säger hon.

De åtta myndigheterna som ska knäcka brotten på jobbet är Polisen, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten och Migrationsverket.

- Men även andra myndigheter bjuds in när det behövs, exempelvis kommuner, säger Ulrika Scholander.

Arbetsmiljöverket har tilldelats rollen som samordnande myndighet. Två centrum för arbetslivskriminalitet, i Umeå och Göteborg, har nyligen startats. Ytterligare fem centrum ska öppnas så att det senast 2023 finns ett i varje polisregion.

Arbetslivskriminalitet är en samlande term för olika typer av brott mot lagar inom beskattning, migration, arbetsmiljö och så vidare. Vilken lagstiftning som tillämpas beror på vilken myndighet som är med och bedriver tillsynen.

- Varje myndighet har sin pusselbit i det här. Skatteverket kan vara ute efter svartarbete, Migrationsverket kan leta efter personer som vistas illegalt i Sverige. För Arbetsmiljöverkets del kan det handla om företag som bryter mot arbetsmiljö-eller arbetstidslagen för att vinna fördelar, säger Ulrika Scholander.

Det kan exempelvis vara billigare att inte sätta upp byggställningar eller att riva asbest utan rätt skyddsåtgärder.

- Vi ser ofta att man struntar i skyddsutrustning, att man jobbar i farliga moment utan rätt metoder och utrustning eller att man bryter mot arbetstidslagen. Det innebär en snedvridning av konkurrensen men också en stor risk för arbetstagaren att skadas eller bli sjuk av jobbet.

Företagarna som fastnar i tillsynen kan drabbas av sanktionsavgift, förbud, åtal eller någon annan påföljd.

- De blir inte direkt glada även om de flesta faktiskt kan förstå varför om vi beskriver riskerna. Men det är sällan inspektörerna blir aggressivt bemötta. En del företag tar nog en kalkylerad risk när de bryter mot lagar, eftersom det kan ge ekonomisk fördel.

Ulrika Scholander säger att arbetsmarknaden blivit friare på gott och ont. Kampen mot arbetslivskriminaliteten behöver vara offensiv. Föranmälan, som Arbetsmiljöverket tillämpar i vanliga fall, används inte här.

- I den här verksamheten inspekterar vi utan föranmälan, det är den gängse metoden. Vi vill ta dem i stunden, på bar gärning. Om vi gör kontrollen tillsammans med polisen går de in först för att se till att ingen lämnar arbetsplatsen.

I den ordinarie tillsynen möter myndigheten oftast företag som vill göra rätt. Men inom arbetslivskriminaliteten är lagbrotten uppsåtliga, och myndigheterna måste samverka offensivt så att den osunda konkurrensen eller utnyttjandet av människor upphör.

- Vi slår ner på flera områden samtidigt och stänger alla kranar, säger Ulrika Scholander