Övriga Nyheter
Så hanterar du personer som trivs i konflikter
De flesta brukar vilja lösa en arbetsplatskonflikt. Men en viss kategori personer trivs i dem och vill hålla dem vid liv - på bekostad av kollegerna. Här delar beteendevetaren och organisationskonsulten Anneli Matsson med sig av sina bästa redskap för att bemöta de som trivs med fejder på jobbet.
Annons
Anneli Matsson beskriver dessa medarbetares beteende som passivt aggressivt. Ofta känner de sig orättvist behandlade och har någon sorts agg mot organisationen. Det gör att de vill sätta sig på tvären och använda en stor del av arbetstiden till att sätta käppar i hjulen för verksamheten och kolleger. De skapar distans till vissa personer som de menar inte gör sitt jobb, till exempel. De kan också ha en låg grad av självreflexion. Han eller hon funderar inte funderar så mycket på sig själv, sitt beteende och vilka signaler det ger.
Gemensamt för alla i gruppen är att de har en låg stressnivå vid konflikter. Dessutom känner de ett ökat välbefinnande. De har därför inget intresse av att reda ut konflikterna som de är en del av.
– De här personerna vill inte kännas vid att det finns några problem över huvudtaget. Det är bara andra som får för sig saker, det säger de ofta och påstår att de inte har några problem alls med den andra personen. Det gör att situationen blir svår att lösa för hr-chefen, säger Anneli Matsson.
Ofta blir den hr-ansvarige paralyserad när ord står mot ord. Personen som vill hålla konflikten vid liv beskriver situationen som att allt bara handlar om den andra personens upplevelser.
– Men då ska du som arbetsgivare kartlägga i vilka sammanhang personens agerande blir ett problem för er som arbetsleder och framhålla att NI ser ett problem.
– Var konkret. Gå på beteendet. Beskriv för personen att när hon eller han till exempel inte delar med sig av information så samarbetar den inte. DET är ett problem, som leder till att kollegerna blir hindrade i sitt arbete.
Lyft också upp hur den andra parten i konflikten upplever det, råder Anneli Matsson.
– Säg; "Du kanske inte tycker att det är något problem men det blir ett nu, eftersom vi ser det som ett. Då klargör du vem som har problemformuleringsföreträdet, säger Anneli Matsson.
Byt ut ordet upplevelse mot erfarenhet, råder hon.
– Vi fastnar ofta i tänket att alla får ha sin upplevelse av en situation.
Om du ser någon gå ut genom en dörr eller inte svara på mejl är det ingen upplevelse, det är konkreta situationer.
– Samma sak om någon sitter på ett möte och sablar ner en kollegas förslag, säger Anneli Matsson.
Anneli Matsson ha under många år arbetat med utredningar av kränkande särbehandling och har också haft olika utbildningar i ämnet. År 2007 kom hennes första bok, "Konflikters liv och död", ut, som nyligen gavs ut i en reviderad nyutgåva. I höst kommer uppföljaren "Kränkt eller Särbehandlad" ut.
