Professorer: För mycket dumhet på jobbet

Boken heter The Stupidity Paradox och listar flera exempel på vad författarna kallar ”funktionell dumhet”.

– Med det menar vi att man endast tänker innanför boxen och sin befattningsbeskrivning. Man låter sig förföras av tjusiga floskler och modeord och ställer inte frågor om varför företaget gör på ett visst sätt, säger Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet.

Han har skrivit boken ihop med André Spicer, professor i organisationsbeteende vid Cass Business School i London. Boken bygger på erfarenheter från deras egen och andras forskning.

Varför har ni skrivit boken?

– Vi har hållit på mycket med organisationsstudier och arbetar själva i organisationer. Vi har noterat diskrepansen mellan pratet om kompetens och ledarskap och hur korkade många människor ofta är på arbetsplatser, säger Mats Alvesson.

Är det vad ni avser med paradoxen i boktiteln?

– Ja, titeln har två innebörder. Den ena är att vi snackar så mycket om kunskapssamhället, att vi är så väldigt bildade och begåvade, samtidigt som arbetet genomsyras av en hög grad av tanklöshet.

Och den andra innebörden?

– Den är att dumhet ibland lönar sig. På kort och medellång sikt är det bra om folk jobbar på, anpassar sig och är lydiga. Men på lång sikt kan det straffa sig genom att företaget gör en massa dumheter.

Kan du ge något konkret exempel?

– För några år sedan bestämde sig Försvarsmakten för att bli modern genom att ändra loggan. Det framstod som rationellt men kostade rätt mycket pengar. Problemet var att personalen tyckte att den gamla loggan var mer tilltalande så man fick avbryta projektet mitt i.

Har du fler exempel?

– I Malmö kommuns värdegrund har ingått att man ska ha en positiv människosyn och känna arbetsglädje. Det låter jättebra, men det kanske är bättre att ha en realistisk och allsidig människosyn.

Varför det?

– Annars blir det svårt för arbetsgivaren att ta upp kritik och saker som inte fungerar. Det låter bra med en positiv människosyn, men då marginaliserar man kritiskt tänkande.

Men kan en anställd fungera på en arbetsplats om man ifrågasätter hela tiden?

– Nej, det måste göras med urskillning, alla kan inte vara kritiska och reflekterande hela tiden. Anpassning och fokus måste ju också finnas.

Så det behövs en blandning?

– Ja, och en viss avgränsning av det kritiska reflekterandet. Till och från ska man fundera igenom vad man håller på med. Problemet är att företag sällan uppnår den goda blandningen. Det finns alldeles för mycket lallande positivitet och ledarskapsfloskler, säger Mats Alvesson.

– I ett företag är det bra om folk funderar lite på helheten.