Skönhetsfaran: Giftigt klister gör fransstylister sjuka

Fransstylister och nagelterapeuter är två nya yrkesgrupper som söker hjälp på landets arbets- och miljömedicin­kliniker. Patienterna lider av rinnande näsa, irriterande ögon, kliande utslag, nästäppa, näsblod, andningsbesvär.

I värsta fall har de drabbats av astma. Då kan de inte fortsätta jobbet att förlänga ögonfransar och bygga upp lösnaglar. Astma kan vara väldigt handikappande också i vardags­livet. De känsliga luftvägarna reagerar på städmedel, hårsprej, parfymer, rengörings­medel – ­­­i princip alla retande ämnen.

Sedan den 1 juni gäller en ny föreskrift för kemiska arbetsmiljörisker. För att få jobba med cyanoakrylater, som är det allergiframkallande ämnet i limmet, måste man läkarundersökas i förväg och sedan med jämna mellanrum. Den som har astma får inte arbeta med cyanoakrylater alls. Det här gäller anställda. För alla som arbetar med cyanoakrylater krävs också skyddsutrustning samt utbildning, om man arbetar med dem mer än 30 minuter i veckan. Fransstylisterna utsätter sig åtta timmar om dagen, hela arbetsveckan.

– I industrin är man medveten om ämnenas farlighet och har andningsskydd och effektiv ventilation. Men inom skönhetsbranschen är företagen mycket mindre. De känner inte till föreskrifterna och har ingen företagshälsovård, säger Maria Hedmer, yrkeshygieniker på Arbets- och miljömedicin i Lund.

Användandet av lösögonfransar och lösnaglar har fullständigt exploderat. Skönhetssalongerna poppar upp överallt i gallerior och köpcentrum. De flesta i branschen är egen­företagare.

Fransstylister och nagelterapeuter arbetar ofta i små lokaler med bristfällig ventilation. Nagelterapeuterna utsätts även för irriterande damm, när de slipar naglar med elektriska slipmaskiner.

Än så länge finns inga alternativ till cyanoakrylatlim. På Arbets- och miljömedicin hoppas de på att uppmärksamheten kring riskerna kan leda till bättre produkter. Det har skett i nagelbranschen som existerat lite längre.

Lund samarbetar med arbets- och miljömedicin i Stockholm, Göteborg och Uppsala, som också känner av den nya patientvågen. Patienterna är bara de fall där vårdcentralen misstänkt ett samband med arbetsmiljön, mörkertalet är säker stort.

– Jag tror inte att vårdcentralerna generellt känner till kopplingen till arbetsexponering. De har behandlat det som vanlig astma eller näsbesvär. Vi hoppas att medvetenheten ökar i och med att problemet uppmärksammas, säger Katrin Dierschke.