Välkommen som ny expert i Arbetarskydds expertpanel....

Arbetarskydd tackar arbetsmiljötekniker, Glenn Bergenstoff, som under flera år svarat på läsarnas frågor. Frågorna har rört allt från hur kallt det får vara på en arbetsplats till hur varmt det får vara, vilken föreskrift som gäller, hur man hanterar hot och våld på jobbet och vem som egentligen ska tvätta arbetskläderna. Från oss på redaktionen tackar vi Glenn Bergenstoff för alla hans svar och för att han har delat med sig av sin erfarenhet och av allt han kan – stort tack!

Nu välkomnar vi Said Andersson. I varje nummer svarar han tillsammans med Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt och Rickard Lindberg, arbetsmiljöexpert på Trä och möbelföretagen, på läsarnas frågor.

Var det självklart att tacka ja?

–Nej. Jag funderade länge eftersom jag har svårt för benämningen expert. Det är jättesvårt att vara expert inom arbetsmiljöområdet. Det är så stort och vitt.

Vad hoppas du få frågor om?

–Ur mitt perspektiv tycker jag att det är roligt med samverkan och hela den psykosociala biten, Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, afsen. Den har jag jobbat väldigt mycket med. Där tror jag att jag kan bidra med en del kunskap.

Du drog igång nio nätverk i din region på Unionen för att skapa samverkan mellan skyddsombud och arbetsgivare ute på arbetsplatserna. Vad har det gett dig?

–Insyn i hur det praktiska arbetet kan gå till ute på arbetsplatserna. Och svårigheterna som finns med att få till en god arbetsmiljö, både ur arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv.

Är det några frågor som brukar vara genomgående för både arbetsgivare och arbetstagare?

–Ja, problemen är rätt lika. Tyvärr består en del av problematiken i att man inte har kunskap om var man kan söka hjälp och hur. Framför allt det där ”huret”.  Det är viktigt att  man faktiskt tar ner sin prestigeflagga och vågar ta hjälp av andra. Både chefer och skyddsombud har ju kontakter i sina nätverk. Den största kunskapen har arbetstagarna, som står mitt i verksamheterna. De har ofta också lösningen på problemen.

Hur brukade arbetsgivarna reagera när du sa att de skulle gå hem och fråga sina skyddsombud?

–De blev rädda för att de skulle dra i gång någonting och ”få bollen i rullning”. Vi människor fungerar ju så att när vi inte har kunskap om något så blundar vi. Det är det jag har märkt under våra nätverk, att man ofta blundar för problemen. Och då har företagen i nätverken ändå varit sådana som faktiskt vill utveckla sin arbetsmiljö och göra något åt problemen. Då kan du tänka dig hur det ser ut på andra arbetsplatser där man bara blundar stenhårt.

Hur känns det att vara pensionär?

–Jätteskönt. Jag har jobbat sedan jag var 16 år med saker som har slitit hårt på kroppen och psyket. Jag var bland annat elektriker i flera år. De senaste åren har mitt jobb faktiskt slitit hårt på psyket, när jag varit ombudsman med fokus på tjänstemännens arbetsmiljö. Jag tycker att jag har bidragit med rätt mycket till arbetslivet. Då kan den här spalten få vara en liten fin avrundning.

Är det något mer du vill säga till läsarna?

– Att oavsett vad det har handlat om så har jag hela tiden försökt jobba i samverkan med arbetsgivarna. Man kan inte fixa något själv utan mandat. Med samverkan menar jag att man när lösningsorienterad och inte bara kastar en massa problem i ansiktet på arbetsgivaren.

Har du en fråga som du vill ställa till våra experter - mejla till redaktionen@arbetarskydd.se så kan du få svar.